Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.17.2. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Bällstaviken	1975	90
1	Bällstaviken	1976	85
2	Bällstaviken	1977	61
3	Bällstaviken	1978	64
4	Bällstaviken	1979	60
5	Bällstaviken	1980	77
6	Bällstaviken	1981	77
7	Bällstaviken	1982	120
8	Bällstaviken	1983	110
9	Bällstaviken	1984	110
10	Bällstaviken	1985	74
11	Bällstaviken	1986	80
12	Bällstaviken	1987	95
13	Bällstaviken	1988	91
14	Bällstaviken	1989	73
15	Bällstaviken	1990	53
16	Bällstaviken	1991	50
17	Bällstaviken	1992	57
18	Bällstaviken	1993	57
19	Bällstaviken	1994	60
20	Bällstaviken	1995	60
21	Bällstaviken	1996	62
22	Bällstaviken	1997	53
23	Bällstaviken	1998	57
24	Bällstaviken	1999	56
25	Bällstaviken	2000	56
26	Bällstaviken	2001	44
27	Bällstaviken	2002	47
28	Bällstaviken	2003	55
29	Bällstaviken	2004	52
30	Bällstaviken	2005	45
31	Bällstaviken	2006	49
32	Bällstaviken	2007	59
33	Bällstaviken	2008	61
34	Bällstaviken	2009	48
35	Bällstaviken	2010	42
36	Bällstaviken	2011	34
37	Bällstaviken	2012	32
38	Bällstaviken	2013	32
39	Bällstaviken	2014	41
40	Bällstaviken	2015	40
41	Bällstaviken	2016	39
42	Bällstaviken	2017	36
43	Bällstaviken	2018	39
44	Bällstaviken	2019	34
45	Bällstaviken	2020	32
46	Bällstaviken	2021	41
47	Bällstaviken	2022	47
48	Bällstaviken	2023	42

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.