Avfallshantering kan på olika sätt bidra till uppkomst och spridning av mikroplast.
På anläggningar för brännbart avfall hanteras plast i olika former. Spridning av plast och mikroplast kan ske genom direkt nedskräpning men också via lak- och dagvatten från sorterings- och behandlingsytor.
Spridning av mikroplast från deponier och matavfallsinsamling bedöms som liten. Men här finns stora osäkerheter och kunskapsluckor.
På anläggningar för brännbart avfall hanteras plast i olika former. Spridning av plast och mikroplast kan ske genom direkt nedskräpning men också via lak- och dagvatten från sorterings- och behandlingsytorna. Avfall Sverige har publicerat en studie som handlar om olika avfallsanläggningar.
I Sverige har deponering som avfallsbehandlingsmetod kraftigt minskat med åren. Det förekommer fortfarande för avfall som är svårbehandlat och varken lämpar sig för material- eller energiåtervinning. I Stockholms stad finns inga aktiva deponier som tar emot avfall men däremot nio stycken nedlagda.
Plast som har deponerats kan brytas ner under långt tid och potentiellt sönderdelas till mikroplast. Det kan sedan spridas till miljön via lakvattnet. IVL och Avfall Sverige bedömde deponier som en liten källa för mikroplast trots brist på data.
Stockholms stad har som mål att samla in 70 procent av det tillgängliga matavfallet separat till 2021, vilket motsvarar ungefär 66 500 ton.
Analyser visar att ungefär 0,5-5 viktprocent av insamlat matavfall består av felsorterade plastförpackningar. Trots att matavfallet förbehandlas före rötning finns en risk att en del mikroplast ändå hamnar i rötresten och därmed sprids vidare till åkermark.
IVL bedömde matavfall som en liten källa för mikroplast men med stora osäkerheter. Det saknas också kunskap om problemets omfattning.
