Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.12.2. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1982	1,9
1	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1983	1,9
2	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1984	1,7
3	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1985	1,8
4	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1986	1,4
5	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1987	1,1
6	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1988	1,0
7	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1989	1,1
8	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1990	1,1
9	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1991	1,2
10	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1992	1,3
11	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1993	1,4
12	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1994	1,4
13	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1995	1,4
14	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1996	1,5
15	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1997	1,6
16	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1998	1,8
17	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1999	1,7
18	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2000	2,0
19	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2001	2,0
20	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2002	2,3
21	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2003	2,1
22	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2004	2,2
23	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2005	2,0
24	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2006	1,8
25	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2007	1,5
26	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2008	1,6
27	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2009	1,8
28	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2010	1,8
29	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2011	1,7
30	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2012	1,8
31	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2013	1,8
32	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2014	1,6
33	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2015	1,6
34	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2016	1,6
35	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2017	1,6
36	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2018	1,6
37	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2019	1,5
38	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2020	1,5
39	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2021	1,6
40	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2022	2,1
41	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2023	2,5
42	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2024	2,5

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.