Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.12.2. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Kyrksjön	1982	1,1
1	Kyrksjön	1983	0,6
2	Kyrksjön	1984	0,8
3	Kyrksjön	1985	1,1
4	Kyrksjön	1986	1,3
5	Kyrksjön	1987	1,3
6	Kyrksjön	1988	1,4
7	Kyrksjön	1989	1,1
8	Kyrksjön	1990	1,0
9	Kyrksjön	1991	0,9
10	Kyrksjön	1992	1,3
11	Kyrksjön	1993	1,7
12	Kyrksjön	1994	1,5
13	Kyrksjön	1995	1,4
14	Kyrksjön	1996	1,2
15	Kyrksjön	1997	1,5
16	Kyrksjön	1998	1,7
17	Kyrksjön	1999	1,9
18	Kyrksjön	2000	2,1
19	Kyrksjön	2001	2,1
20	Kyrksjön	2002	2,0
21	Kyrksjön	2003	2,0
22	Kyrksjön	2004	1,9
23	Kyrksjön	2005	2,0
24	Kyrksjön	2006	1,9
25	Kyrksjön	2007	1,9
26	Kyrksjön	2008	1,7
27	Kyrksjön	2009	1,5
28	Kyrksjön	2010	1,2
29	Kyrksjön	2011	1,0
30	Kyrksjön	2012	1,1
31	Kyrksjön	2013	1,1
32	Kyrksjön	2014	1,1
33	Kyrksjön	2015	1,3
34	Kyrksjön	2016	1,4
35	Kyrksjön	2017	1,7
36	Kyrksjön	2018	1,2
37	Kyrksjön	2019	1,3
38	Kyrksjön	2020	1,2
39	Kyrksjön	2021	1,4
40	Kyrksjön	2022	1,5
41	Kyrksjön	2023	1,6

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.