E.coli-bakterier kommer främst med avföring, både från människor och från djur. Stora mängder tyder på förorening av avloppsvatten. Koliforma bakterier kan härstamma från avloppsvatten men en troligare orsak är andra källor som t.ex. jord. Höga halter av koliforma bakterier behöver alltså inte vara en indikation på spillvattenpåverkan.
Färgerna i bakgrunden anger vattnets lämplighet för bad – tjänligt utan anmärkning, tjänligt med anmärkning samt otjänligt.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (10-log/100 ml) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Bällstaviken |
1982 |
1,5 |
|
1 |
Bällstaviken |
1983 |
1,9 |
|
2 |
Bällstaviken |
1984 |
1,3 |
|
3 |
Bällstaviken |
1985 |
3,1 |
|
4 |
Bällstaviken |
1986 |
3,2 |
|
5 |
Bällstaviken |
1987 |
3,0 |
|
6 |
Bällstaviken |
1988 |
2,6 |
|
7 |
Bällstaviken |
1989 |
2,8 |
|
8 |
Bällstaviken |
1990 |
2,4 |
|
9 |
Bällstaviken |
1991 |
3,4 |
|
10 |
Bällstaviken |
1992 |
3,6 |
|
11 |
Bällstaviken |
1993 |
2,8 |
|
12 |
Bällstaviken |
1994 |
2,8 |
|
13 |
Bällstaviken |
1995 |
4,5 |
|
14 |
Bällstaviken |
1996 |
1,7 |
|
15 |
Bällstaviken |
1997 |
1,8 |
|
16 |
Bällstaviken |
1998 |
2,6 |
|
17 |
Bällstaviken |
1999 |
1,8 |
|
18 |
Bällstaviken |
2000 |
1,6 |
|
19 |
Bällstaviken |
2001 |
1,3 |
|
20 |
Bällstaviken |
2002 |
1,3 |
|
21 |
Bällstaviken |
2003 |
1,4 |
|
22 |
Bällstaviken |
2004 |
1,3 |
|
23 |
Bällstaviken |
2005 |
0,8 |
|
24 |
Bällstaviken |
2006 |
2,6 |
|
25 |
Bällstaviken |
2007 |
1,6 |
|
26 |
Bällstaviken |
2008 |
1,5 |
|
27 |
Bällstaviken |
2009 |
3,0 |
|
28 |
Bällstaviken |
2010 |
2,9 |
|
29 |
Bällstaviken |
2011 |
2,7 |
|
30 |
Bällstaviken |
2012 |
1,3 |
|
31 |
Bällstaviken |
2013 |
0,7 |
|
32 |
Bällstaviken |
2014 |
2,4 |
|
33 |
Bällstaviken |
2015 |
1,6 |
|
34 |
Bällstaviken |
2016 |
2,1 |
|
35 |
Bällstaviken |
2017 |
2,0 |
|
36 |
Bällstaviken |
2018 |
2,0 |
|
37 |
Bällstaviken |
2019 |
2,1 |
|
38 |
Bällstaviken |
2020 |
2,6 |
|
39 |
Bällstaviken |
2021 |
2,6 |
|
40 |
Bällstaviken |
2022 |
2,2 |
|
41 |
Bällstaviken |
2023 |
1,3 |
|
42 |
Bällstaviken |
2024 |
1,0 |
Stockholm Vattens provtagning av bakterier sker mitt i sjöarna, inte invid strandkanten. Analysmetoden för bakterier har varierat över tid. Fram till och med 1997 gjordes mätningarna genom odlingar av koliforma och heterotrofa bakterier. Från 1998 mäts E.coli-bakterier. Vid den senaste mätningen var samtliga sjöar i Stockholm tjänliga för bad, även om fem fått en anmärkning.
Miljöförvaltningen genomför badvattenprovtagning vid officiella strandbad.
Miljöbarometern