Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.13.3.3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultat i augusti redovisas på miljöbarometern.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Vattenområde Senaste värdet (m) Datum

0

Bällstaviken

 2,0

2021

1

Drevviken

 1,8

2021

2

Fiskarfjärden

 4,0

2021

3

Flaten

 5,4

2021

4

Görväln

 3,8

2018

5

Isbladskärret

 0,2

2021

6

Judarn

 3,0

2021

7

Karlbergskanalen, Klara Sjö

 1,6

2021

8

Kyrksjön

 1,4

2021

9

Laduviken

 2,1

2021

10

Lappkärret

 1,1

2021

11

Lillsjön

 0,4

2021

12

Långsjön

 1,3

2021

13

Magelungen

 2,5

2021

14

Riddarfjärden

 3,9

2021

15

Råcksta Träsk

 0,8

2021

16

Rödstensfjärden

 4,6

2018

17

Sicklasjön

 1,4

2021

18

Spegeldammen

 0,6

2021

19

Trekanten

 3,9

2021

20

Ulvsundasjön

 3,7

2021

21

Årstaviken

 3,6

2021

22

Ältasjön

 1,0

2021

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren.

Tillståndsklassning

Rad-id Färg Beskrivning Gräns

0

 Hög

>3,0 m

1

 God

2,2–3,0 m

2

 Måttlig

1,5–2,2 m

3

 Otillfredsställande

1,2–1,5 m

4

 Dålig

<1,2 m