Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.17.3. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Drevviken	1982	0,8
1	Drevviken	1983	0,7
2	Drevviken	1984	0,8
3	Drevviken	1985	0,9
4	Drevviken	1986	1,5
5	Drevviken	1987	1,6
6	Drevviken	1988	1,6
7	Drevviken	1989	1,2
8	Drevviken	1990	1,0
9	Drevviken	1991	1,2
10	Drevviken	1992	1,0
11	Drevviken	1993	1,0
12	Drevviken	1994	1,0
13	Drevviken	1995	1,1
14	Drevviken	1996	1,2
15	Drevviken	1997	0,9
16	Drevviken	1998	0,9
17	Drevviken	1999	0,9
18	Drevviken	2000	1,3
19	Drevviken	2001	1,5
20	Drevviken	2002	1,5
21	Drevviken	2003	1,6
22	Drevviken	2004	1,8
23	Drevviken	2005	2,4
24	Drevviken	2006	2,1
25	Drevviken	2007	2,4
26	Drevviken	2008	2,1
27	Drevviken	2009	2,1
28	Drevviken	2010	1,7
29	Drevviken	2011	1,6
30	Drevviken	2012	1,5
31	Drevviken	2013	1,7
32	Drevviken	2014	1,5
33	Drevviken	2015	1,8
34	Drevviken	2016	1,7
35	Drevviken	2017	2,1
36	Drevviken	2018	1,7
37	Drevviken	2019	1,6
38	Drevviken	2020	1,5
39	Drevviken	2021	1,8
40	Drevviken	2022	1,9
41	Drevviken	2023	3,1

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.