Gå direkt till sidans innehåll

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.17.3. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Görväln

1981

4,0

1

Görväln

1982

4,0

2

Görväln

1983

4,0

3

Görväln

1984

4,2

4

Görväln

1985

4,0

5

Görväln

1986

4,0

6

Görväln

1987

3,5

7

Görväln

1988

3,7

8

Görväln

1989

3,7

9

Görväln

1990

3,9

10

Görväln

1991

3,3

11

Görväln

1992

3,1

12

Görväln

1993

3,6

13

Görväln

1994

5,0

14

Görväln

1995

4,8

15

Görväln

1996

4,7

16

Görväln

1997

4,7

17

Görväln

1998

5,4

18

Görväln

1999

5,2

19

Görväln

2000

4,6

20

Görväln

2001

4,0

21

Görväln

2002

3,9

22

Görväln

2003

4,0

23

Görväln

2004

5,2

24

Görväln

2005

5,4

25

Görväln

2006

5,5

26

Görväln

2007

4,8

27

Görväln

2008

4,8

28

Görväln

2009

4,0

29

Görväln

2010

3,5

30

Görväln

2011

2,9

31

Görväln

2012

3,1

32

Görväln

2013

3,3

33

Görväln

2014

3,3

34

Görväln

2015

3,6

35

Görväln

2016

3,7

36

Görväln

2017

4,2

37

Görväln

2018

3,8

38

Görväln

2019

4,2

39

Görväln

2020

4,1

40

Görväln

2021

4,2

41

Görväln

2022

4,3

42

Görväln

2023

4,5

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Kontakt
Uppdaterad: 2023-12-15