Gå direkt till sidans innehåll

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.7.2. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Kyrksjön

1982

1,1

1

Kyrksjön

1983

0,6

2

Kyrksjön

1984

0,8

3

Kyrksjön

1985

1,1

4

Kyrksjön

1986

1,3

5

Kyrksjön

1987

1,3

6

Kyrksjön

1988

1,4

7

Kyrksjön

1989

1,1

8

Kyrksjön

1990

1,0

9

Kyrksjön

1991

0,9

10

Kyrksjön

1992

1,3

11

Kyrksjön

1993

1,7

12

Kyrksjön

1994

1,5

13

Kyrksjön

1995

1,4

14

Kyrksjön

1996

1,2

15

Kyrksjön

1997

1,5

16

Kyrksjön

1998

1,7

17

Kyrksjön

1999

1,9

18

Kyrksjön

2000

2,1

19

Kyrksjön

2001

2,1

20

Kyrksjön

2002

2,0

21

Kyrksjön

2003

2,0

22

Kyrksjön

2004

1,9

23

Kyrksjön

2005

2,0

24

Kyrksjön

2006

1,9

25

Kyrksjön

2007

1,9

26

Kyrksjön

2008

1,7

27

Kyrksjön

2009

1,5

28

Kyrksjön

2010

1,2

29

Kyrksjön

2011

1,0

30

Kyrksjön

2012

1,1

31

Kyrksjön

2013

1,1

32

Kyrksjön

2014

1,1

33

Kyrksjön

2015

1,3

34

Kyrksjön

2016

1,4

35

Kyrksjön

2017

1,7

36

Kyrksjön

2018

1,2

37

Kyrksjön

2019

1,3

38

Kyrksjön

2020

1,2

39

Kyrksjön

2021

1,4

40

Kyrksjön

2022

1,5

41

Kyrksjön

2023

1,6

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Kontakt
Uppdaterad: 2023-12-15