Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.8.2. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Ältasjön	1982	1,2
1	Ältasjön	1983	1,1
2	Ältasjön	1984	1,2
3	Ältasjön	1985	1,2
4	Ältasjön	1986	2,4
5	Ältasjön	1987	2,8
6	Ältasjön	1988	2,8
7	Ältasjön	1989	3,0
8	Ältasjön	1990	2,8
9	Ältasjön	1991	3,5
10	Ältasjön	1992	2,1
11	Ältasjön	1993	1,8
12	Ältasjön	1994	1,1
13	Ältasjön	1995	1,1
14	Ältasjön	1996	1,0
15	Ältasjön	1997	0,9
16	Ältasjön	1998	0,8
17	Ältasjön	1999	1,0
18	Ältasjön	2000	0,9
19	Ältasjön	2001	1,0
20	Ältasjön	2002	0,8
21	Ältasjön	2003	0,8
22	Ältasjön	2004	1,0
23	Ältasjön	2005	1,0
24	Ältasjön	2006	1,2
25	Ältasjön	2007	1,0
26	Ältasjön	2008	1,5
27	Ältasjön	2009	1,3
28	Ältasjön	2010	1,1
29	Ältasjön	2011	0,7
30	Ältasjön	2012	1,0
31	Ältasjön	2013	1,0
32	Ältasjön	2014	1,0
33	Ältasjön	2015	0,8
34	Ältasjön	2016	1,0
35	Ältasjön	2017	0,9
36	Ältasjön	2018	0,8
37	Ältasjön	2019	0,8
38	Ältasjön	2020	0,9
39	Ältasjön	2021	1,0
40	Ältasjön	2022	1,0
41	Ältasjön	2023	1,2
42	Ältasjön	2024	1,2

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.