Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.6.1. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Årstaviken	1982	3,7
1	Årstaviken	1983	3,5
2	Årstaviken	1984	3,5
3	Årstaviken	1985	3,3
4	Årstaviken	1986	3,3
5	Årstaviken	1987	3,0
6	Årstaviken	1988	3,0
7	Årstaviken	1989	2,8
8	Årstaviken	1990	3,1
9	Årstaviken	1991	2,8
10	Årstaviken	1992	3,8
11	Årstaviken	1993	3,9
12	Årstaviken	1994	4,0
13	Årstaviken	1995	2,9
14	Årstaviken	1996	2,9
15	Årstaviken	1997	3,3
16	Årstaviken	1998	3,5
17	Årstaviken	1999	3,5
18	Årstaviken	2000	3,3
19	Årstaviken	2001	3,0
20	Årstaviken	2002	3,0
21	Årstaviken	2003	3,1
22	Årstaviken	2004	3,9
23	Årstaviken	2005	4,3
24	Årstaviken	2006	4,6
25	Årstaviken	2007	4,4
26	Årstaviken	2008	4,5
27	Årstaviken	2009	4,0
28	Årstaviken	2010	3,4
29	Årstaviken	2011	2,9
30	Årstaviken	2012	2,8
31	Årstaviken	2013	3,0
32	Årstaviken	2014	2,9
33	Årstaviken	2015	3,2
34	Årstaviken	2016	3,1
35	Årstaviken	2017	3,6
36	Årstaviken	2018	3,4
37	Årstaviken	2019	3,3
38	Årstaviken	2020	3,8
39	Årstaviken	2021	3,6
40	Årstaviken	2022	4,2
41	Årstaviken	2023	3,5
42	Årstaviken	2024	3,9

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.