Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.6.1. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Flaten	1982	4,1
1	Flaten	1983	3,8
2	Flaten	1984	4,3
3	Flaten	1985	4,4
4	Flaten	1986	5,2
5	Flaten	1987	5,3
6	Flaten	1988	5,2
7	Flaten	1989	4,6
8	Flaten	1990	4,3
9	Flaten	1991	4,1
10	Flaten	1992	4,7
11	Flaten	1993	3,7
12	Flaten	1994	3,8
13	Flaten	1995	3,1
14	Flaten	1996	4,1
15	Flaten	1997	4,2
16	Flaten	1998	3,8
17	Flaten	1999	3,9
18	Flaten	2000	3,8
19	Flaten	2001	5,1
20	Flaten	2002	5,0
21	Flaten	2003	6,3
22	Flaten	2004	6,2
23	Flaten	2005	6,4
24	Flaten	2006	6,0
25	Flaten	2007	6,7
26	Flaten	2008	6,7
27	Flaten	2009	6,5
28	Flaten	2010	6,3
29	Flaten	2011	5,7
30	Flaten	2012	5,8
31	Flaten	2013	5,4
32	Flaten	2014	6,2
33	Flaten	2015	6,4
34	Flaten	2016	6,3
35	Flaten	2017	6,7
36	Flaten	2018	5,9
37	Flaten	2019	5,7
38	Flaten	2020	5,2
39	Flaten	2021	5,4
40	Flaten	2022	6,0
41	Flaten	2023	5,2
42	Flaten	2024	6,1

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.