Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.6.1. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Görväln	1981	4,0
1	Görväln	1982	4,0
2	Görväln	1983	4,0
3	Görväln	1984	4,2
4	Görväln	1985	4,0
5	Görväln	1986	4,0
6	Görväln	1987	3,5
7	Görväln	1988	3,7
8	Görväln	1989	3,7
9	Görväln	1990	3,9
10	Görväln	1991	3,3
11	Görväln	1992	3,1
12	Görväln	1993	3,6
13	Görväln	1994	5,0
14	Görväln	1995	4,8
15	Görväln	1996	4,7
16	Görväln	1997	4,7
17	Görväln	1998	5,4
18	Görväln	1999	5,2
19	Görväln	2000	4,6
20	Görväln	2001	4,0
21	Görväln	2002	3,9
22	Görväln	2003	4,0
23	Görväln	2004	5,2
24	Görväln	2005	5,4
25	Görväln	2006	5,5
26	Görväln	2007	4,8
27	Görväln	2008	4,8
28	Görväln	2009	4,0
29	Görväln	2010	3,5
30	Görväln	2011	2,9
31	Görväln	2012	3,1
32	Görväln	2013	3,3
33	Görväln	2014	3,3
34	Görväln	2015	3,6
35	Görväln	2016	3,7
36	Görväln	2017	4,2
37	Görväln	2018	3,8
38	Görväln	2019	4,2
39	Görväln	2020	4,1
40	Görväln	2021	4,2
41	Görväln	2022	4,3
42	Görväln	2023	4,5

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.