Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.6.1. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Judarn	1982	1,8
1	Judarn	1983	1,6
2	Judarn	1984	1,8
3	Judarn	1985	2,2
4	Judarn	1986	2,2
5	Judarn	1987	2,0
6	Judarn	1988	1,9
7	Judarn	1989	1,9
8	Judarn	1990	1,8
9	Judarn	1991	1,8
10	Judarn	1992	2,0
11	Judarn	1993	2,0
12	Judarn	1994	1,9
13	Judarn	1995	1,8
14	Judarn	1996	2,0
15	Judarn	1997	2,2
16	Judarn	1998	2,1
17	Judarn	1999	2,4
18	Judarn	2000	2,8
19	Judarn	2001	3,2
20	Judarn	2002	3,4
21	Judarn	2003	3,2
22	Judarn	2004	3,3
23	Judarn	2005	3,3
24	Judarn	2006	3,2
25	Judarn	2007	2,9
26	Judarn	2008	3,1
27	Judarn	2009	3,1
28	Judarn	2010	2,9
29	Judarn	2011	2,4
30	Judarn	2012	2,3
31	Judarn	2013	2,5
32	Judarn	2014	2,5
33	Judarn	2015	2,6
34	Judarn	2016	2,5
35	Judarn	2017	2,7
36	Judarn	2018	2,4
37	Judarn	2019	2,5
38	Judarn	2020	2,6
39	Judarn	2021	3,0
40	Judarn	2022	3,8
41	Judarn	2023	3,8
42	Judarn	2024	3,7

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.