Gå direkt till sidans innehåll

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.6.1. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Lappkärret

2000

0,7

1

Lappkärret

2001

0,8

2

Lappkärret

2002

0,9

3

Lappkärret

2003

0,8

4

Lappkärret

2004

0,8

5

Lappkärret

2005

0,9

6

Lappkärret

2006

0,8

7

Lappkärret

2007

0,9

8

Lappkärret

2008

0,8

9

Lappkärret

2009

0,8

10

Lappkärret

2010

0,6

11

Lappkärret

2011

0,7

12

Lappkärret

2012

0,6

13

Lappkärret

2013

1,0

14

Lappkärret

2014

1,4

15

Lappkärret

2015

1,6

16

Lappkärret

2016

1,4

17

Lappkärret

2017

1,1

18

Lappkärret

2018

1,1

19

Lappkärret

2020

0,8

20

Lappkärret

2021

1,1

21

Lappkärret

2022

1,2

22

Lappkärret

2023

1,4

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Kontakt
Uppdaterad: 2023-12-15