Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.14.1. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Bällstaviken

1975

90

1

Bällstaviken

1976

85

2

Bällstaviken

1977

61

3

Bällstaviken

1978

64

4

Bällstaviken

1979

60

5

Bällstaviken

1980

77

6

Bällstaviken

1981

77

7

Bällstaviken

1982

120

8

Bällstaviken

1983

110

9

Bällstaviken

1984

110

10

Bällstaviken

1985

74

11

Bällstaviken

1986

80

12

Bällstaviken

1987

95

13

Bällstaviken

1988

91

14

Bällstaviken

1989

73

15

Bällstaviken

1990

53

16

Bällstaviken

1991

50

17

Bällstaviken

1992

57

18

Bällstaviken

1993

57

19

Bällstaviken

1994

60

20

Bällstaviken

1995

60

21

Bällstaviken

1996

62

22

Bällstaviken

1997

53

23

Bällstaviken

1998

57

24

Bällstaviken

1999

56

25

Bällstaviken

2000

56

26

Bällstaviken

2001

44

27

Bällstaviken

2002

47

28

Bällstaviken

2003

55

29

Bällstaviken

2004

52

30

Bällstaviken

2005

45

31

Bällstaviken

2006

49

32

Bällstaviken

2007

59

33

Bällstaviken

2008

61

34

Bällstaviken

2009

48

35

Bällstaviken

2010

42

36

Bällstaviken

2011

34

37

Bällstaviken

2012

32

38

Bällstaviken

2013

32

39

Bällstaviken

2014

41

40

Bällstaviken

2015

40

41

Bällstaviken

2016

39

42

Bällstaviken

2017

36

43

Bällstaviken

2018

39

44

Bällstaviken

2019

34

45

Bällstaviken

2020

32

46

Bällstaviken

2021

41

47

Bällstaviken

2022

47

48

Bällstaviken

2023

42

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02