Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.14.1. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Fiskarfjärden	1972	47
1	Fiskarfjärden	1973	28
2	Fiskarfjärden	1974	27
3	Fiskarfjärden	1975	25
4	Fiskarfjärden	1976	24
5	Fiskarfjärden	1977	22
6	Fiskarfjärden	1978	21
7	Fiskarfjärden	1979	27
8	Fiskarfjärden	1980	30
9	Fiskarfjärden	1981	35
10	Fiskarfjärden	1982	30
11	Fiskarfjärden	1983	30
12	Fiskarfjärden	1984	39
13	Fiskarfjärden	1985	41
14	Fiskarfjärden	1986	47
15	Fiskarfjärden	1987	29
16	Fiskarfjärden	1988	26
17	Fiskarfjärden	1989	23
18	Fiskarfjärden	1990	20
19	Fiskarfjärden	1991	19
20	Fiskarfjärden	1992	19
21	Fiskarfjärden	1993	17
22	Fiskarfjärden	1994	17
23	Fiskarfjärden	1995	19
24	Fiskarfjärden	1996	22
25	Fiskarfjärden	1997	21
26	Fiskarfjärden	1998	19
27	Fiskarfjärden	1999	19
28	Fiskarfjärden	2000	19
29	Fiskarfjärden	2001	30
30	Fiskarfjärden	2002	31
31	Fiskarfjärden	2003	31
32	Fiskarfjärden	2004	21
33	Fiskarfjärden	2005	22
34	Fiskarfjärden	2006	21
35	Fiskarfjärden	2007	20
36	Fiskarfjärden	2008	18
37	Fiskarfjärden	2009	21
38	Fiskarfjärden	2010	22
39	Fiskarfjärden	2011	19
40	Fiskarfjärden	2012	17
41	Fiskarfjärden	2013	15
42	Fiskarfjärden	2014	17
43	Fiskarfjärden	2015	16
44	Fiskarfjärden	2016	16
45	Fiskarfjärden	2017	16
46	Fiskarfjärden	2018	17
47	Fiskarfjärden	2019	19
48	Fiskarfjärden	2020	21
49	Fiskarfjärden	2021	21
50	Fiskarfjärden	2022	18
51	Fiskarfjärden	2023	15
52	Fiskarfjärden	2024	15

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.