Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.14.1. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Långsjön

1972

94

1

Långsjön

1973

92

2

Långsjön

1974

89

3

Långsjön

1975

100

4

Långsjön

1976

100

5

Långsjön

1977

90

6

Långsjön

1978

80

7

Långsjön

1979

120

8

Långsjön

1980

180

9

Långsjön

1981

210

10

Långsjön

1982

190

11

Långsjön

1983

150

12

Långsjön

1984

130

13

Långsjön

1985

130

14

Långsjön

1986

130

15

Långsjön

1987

180

16

Långsjön

1988

160

17

Långsjön

1989

150

18

Långsjön

1990

100

19

Långsjön

1991

120

20

Långsjön

1992

150

21

Långsjön

1993

170

22

Långsjön

1994

160

23

Långsjön

1995

130

24

Långsjön

1996

110

25

Långsjön

1997

120

26

Långsjön

1998

110

27

Långsjön

1999

140

28

Långsjön

2000

140

29

Långsjön

2001

160

30

Långsjön

2002

120

31

Långsjön

2003

120

32

Långsjön

2004

100

33

Långsjön

2005

110

34

Långsjön

2006

78

35

Långsjön

2007

66

36

Långsjön

2008

43

37

Långsjön

2009

35

38

Långsjön

2010

32

39

Långsjön

2011

28

40

Långsjön

2012

31

41

Långsjön

2013

36

42

Långsjön

2014

52

43

Långsjön

2015

51

44

Långsjön

2016

56

45

Långsjön

2017

55

46

Långsjön

2018

60

47

Långsjön

2019

60

48

Långsjön

2020

62

49

Långsjön

2021

58

50

Långsjön

2022

58

51

Långsjön

2023

54

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02