Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.15.2. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1975	73
1	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1976	66
2	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1977	55
3	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1978	49
4	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1979	41
5	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1980	62
6	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1981	62
7	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1982	57
8	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1983	60
9	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1984	66
10	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1985	76
11	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1986	88
12	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1987	91
13	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1988	85
14	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1989	62
15	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1990	63
16	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1991	64
17	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1992	68
18	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1993	62
19	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1994	51
20	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1995	43
21	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1996	46
22	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1997	49
23	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1998	55
24	Karlbergskanalen, Klara Sjö	1999	54
25	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2000	52
26	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2001	59
27	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2002	51
28	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2003	63
29	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2004	58
30	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2005	56
31	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2006	74
32	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2007	75
33	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2008	76
34	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2009	45
35	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2010	37
36	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2011	38
37	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2012	41
38	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2013	54
39	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2014	71
40	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2015	72
41	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2016	67
42	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2017	55
43	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2018	63
44	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2019	71
45	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2020	69
46	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2021	67
47	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2022	56
48	Karlbergskanalen, Klara Sjö	2023	44

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.