Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.15.2. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1975

73

1

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1976

66

2

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1977

55

3

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1978

49

4

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1979

41

5

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1980

62

6

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1981

62

7

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1982

57

8

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1983

60

9

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1984

66

10

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1985

76

11

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1986

88

12

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1987

91

13

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1988

85

14

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1989

62

15

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1990

63

16

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1991

64

17

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1992

68

18

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1993

62

19

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1994

51

20

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1995

43

21

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1996

46

22

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1997

49

23

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1998

55

24

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1999

54

25

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2000

52

26

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2001

59

27

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2002

51

28

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2003

63

29

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2004

58

30

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2005

56

31

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2006

74

32

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2007

75

33

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2008

76

34

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2009

45

35

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2010

37

36

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2011

38

37

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2012

41

38

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2013

54

39

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2014

71

40

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2015

72

41

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2016

67

42

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2017

55

43

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2018

63

44

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2019

71

45

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2020

69

46

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2021

67

47

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2022

56

48

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2023

44

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02