Gå direkt till sidans innehåll

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.15.2. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (µg/l)

0

Råcksta Träsk

1972

180

1

Råcksta Träsk

1973

160

2

Råcksta Träsk

1974

130

3

Råcksta Träsk

1978

70

4

Råcksta Träsk

1979

92

5

Råcksta Träsk

1980

160

6

Råcksta Träsk

1981

190

7

Råcksta Träsk

1982

220

8

Råcksta Träsk

1983

180

9

Råcksta Träsk

1984

160

10

Råcksta Träsk

1985

140

11

Råcksta Träsk

1986

110

12

Råcksta Träsk

1987

120

13

Råcksta Träsk

1988

100

14

Råcksta Träsk

1989

100

15

Råcksta Träsk

1990

91

16

Råcksta Träsk

1991

100

17

Råcksta Träsk

1992

120

18

Råcksta Träsk

1993

120

19

Råcksta Träsk

1994

120

20

Råcksta Träsk

1995

140

21

Råcksta Träsk

1996

140

22

Råcksta Träsk

1997

140

23

Råcksta Träsk

1998

120

24

Råcksta Träsk

1999

110

25

Råcksta Träsk

2000

93

26

Råcksta Träsk

2001

90

27

Råcksta Träsk

2002

110

28

Råcksta Träsk

2003

170

29

Råcksta Träsk

2004

180

30

Råcksta Träsk

2005

170

31

Råcksta Träsk

2006

140

32

Råcksta Träsk

2007

180

33

Råcksta Träsk

2008

250

34

Råcksta Träsk

2009

270

35

Råcksta Träsk

2010

210

36

Råcksta Träsk

2011

120

37

Råcksta Träsk

2012

80

38

Råcksta Träsk

2013

100

39

Råcksta Träsk

2014

120

40

Råcksta Träsk

2015

140

41

Råcksta Träsk

2016

170

42

Råcksta Träsk

2017

160

43

Råcksta Träsk

2018

150

44

Råcksta Träsk

2019

100

45

Råcksta Träsk

2020

100

46

Råcksta Träsk

2021

88

47

Råcksta Träsk

2022

96

48

Råcksta Träsk

2023

84

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.

Kontakt
Uppdaterad: 2024-04-02