Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.15.2. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Riddarfjärden	1972	44
1	Riddarfjärden	1973	32
2	Riddarfjärden	1974	30
3	Riddarfjärden	1975	28
4	Riddarfjärden	1976	27
5	Riddarfjärden	1977	22
6	Riddarfjärden	1978	22
7	Riddarfjärden	1979	26
8	Riddarfjärden	1980	30
9	Riddarfjärden	1981	34
10	Riddarfjärden	1982	34
11	Riddarfjärden	1983	35
12	Riddarfjärden	1984	30
13	Riddarfjärden	1985	32
14	Riddarfjärden	1986	32
15	Riddarfjärden	1987	35
16	Riddarfjärden	1988	28
17	Riddarfjärden	1989	27
18	Riddarfjärden	1990	24
19	Riddarfjärden	1991	24
20	Riddarfjärden	1992	23
21	Riddarfjärden	1993	24
22	Riddarfjärden	1994	24
23	Riddarfjärden	1995	22
24	Riddarfjärden	1996	25
25	Riddarfjärden	1997	28
26	Riddarfjärden	1998	35
27	Riddarfjärden	1999	30
28	Riddarfjärden	2000	27
29	Riddarfjärden	2001	23
30	Riddarfjärden	2002	24
31	Riddarfjärden	2003	23
32	Riddarfjärden	2004	21
33	Riddarfjärden	2005	20
34	Riddarfjärden	2006	21
35	Riddarfjärden	2007	20
36	Riddarfjärden	2008	22
37	Riddarfjärden	2009	20
38	Riddarfjärden	2010	19
39	Riddarfjärden	2011	16
40	Riddarfjärden	2012	16
41	Riddarfjärden	2013	17
42	Riddarfjärden	2014	19
43	Riddarfjärden	2015	23
44	Riddarfjärden	2016	23
45	Riddarfjärden	2017	25
46	Riddarfjärden	2018	23
47	Riddarfjärden	2019	24
48	Riddarfjärden	2020	23
49	Riddarfjärden	2021	21
50	Riddarfjärden	2022	24
51	Riddarfjärden	2023	22

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.