Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.15.2. 1

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Årstaviken	1972	68
1	Årstaviken	1973	53
2	Årstaviken	1974	42
3	Årstaviken	1975	37
4	Årstaviken	1976	35
5	Årstaviken	1977	31
6	Årstaviken	1978	30
7	Årstaviken	1979	28
8	Årstaviken	1980	34
9	Årstaviken	1981	34
10	Årstaviken	1982	34
11	Årstaviken	1983	32
12	Årstaviken	1984	34
13	Årstaviken	1985	39
14	Årstaviken	1986	34
15	Årstaviken	1987	31
16	Årstaviken	1988	29
17	Årstaviken	1989	32
18	Årstaviken	1990	29
19	Årstaviken	1991	25
20	Årstaviken	1992	25
21	Årstaviken	1993	24
22	Årstaviken	1994	27
23	Årstaviken	1995	27
24	Årstaviken	1996	29
25	Årstaviken	1997	32
26	Årstaviken	1998	33
27	Årstaviken	1999	34
28	Årstaviken	2000	34
29	Årstaviken	2001	36
30	Årstaviken	2002	36
31	Årstaviken	2003	36
32	Årstaviken	2004	37
33	Årstaviken	2005	36
34	Årstaviken	2006	31
35	Årstaviken	2007	25
36	Årstaviken	2008	28
37	Årstaviken	2009	25
38	Årstaviken	2010	26
39	Årstaviken	2011	21
40	Årstaviken	2012	25
41	Årstaviken	2013	25
42	Årstaviken	2014	24
43	Årstaviken	2015	24
44	Årstaviken	2016	24
45	Årstaviken	2017	24
46	Årstaviken	2018	25
47	Årstaviken	2019	27
48	Årstaviken	2020	30
49	Årstaviken	2021	35
50	Årstaviken	2022	31
51	Årstaviken	2023	27

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.