10.1 Utvärdering av dagvattenanläggningar

Foto: Tobias Dahlin/Azote

Åtgärd HM. A. 45

10.1 Medverka i projekt där dagvattenreningsanläggningars effektivitet avseende rening av mikroplast utvärderas.

Åtgärdsstatus:

Genomförs kontinuerligt

Staden har ett flertal anläggningar för rening av dagvatten. Men hur bra de är på att rena bort mikroplast är okänt och bör undersökas. Exempelvis kan mätningar göras på ingående och utgående dagvatten vid reningsanläggningar, vid olika typer av nederbörd. Beroende på resultat kan anläggningarna förbättras eller kanske kompletteras. Områden vid högtrafikerade vägar bör prioriteras eftersom spridning av mikroplast från däckslitage är hög.

Forskningsprojektet Grön Nano

Det finns endast ett fåtal studier som undersökt dagvattenreningsanläggningars förmåga att avskilja mikroplast. För att öka kunskapen inom området medverkar Stockholm stad i Grön Nano, ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt, som leds av Luleå Tekniska Universitet. Inom Grön Nano testas och utvärderas olika dagvattentekniker, bland annat med fokus på mikroplast. Det är ett bra exempel på projekt där staden kan ta del av de senaste kunskaperna inom området.

Resultat

Forskare vid Luleå tekniska universitet har i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och MittSverige Vatten & Avfall inom forskningsprojekten GrönNano och Drizzle undersökt hur effektiv en dagvattenreningsanläggning är på att rena mikroplast från trafikdagvatten från E4:an vid högbron Sundsvallsbron. Dagvatten är en spridningsväg för föroreningar och stora mängder gummi, asfalt och andra typer av mikroplast och mikroskräp följer med dagvattenavrinningen från högtrafikerade vägar. Den undersökta anläggningen består av en försedimenteringskammare i kombination med oljeavskiljare samt så kallade dagvattenbiofilter som anlagts med olika utförande i syfte att möjliggöra forskning på vilken typ av biofilter som fungerar bäst.

Studien visade att försedimenteringskammaren hade begränsad förmåga att rena mikroplast. Resultaten visade att båda typerna av biofilter (med och utan växtlighet) som undersöktes hade god förmåga att rena mikroplast. Den typ av biofilter som visade bäst förmåga att rena mikroplast var den med växter. Det är goda nyheter enligt forskarna i studien, eftersom biofilter med växtlighet generellt sett anses vara mer estetiskt tilltalande. De kräver dessutom mindre underhåll än biofilter utan växter, eftersom de ofta drabbas i mindre grad av igensättning.