Gå direkt till sidans innehåll

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.10.2. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Långsjön

1982

0,8

1

Långsjön

1983

0,5

2

Långsjön

1984

0,6

3

Långsjön

1985

0,6

4

Långsjön

1986

0,7

5

Långsjön

1987

0,6

6

Långsjön

1988

0,6

7

Långsjön

1989

0,7

8

Långsjön

1990

0,7

9

Långsjön

1991

0,6

10

Långsjön

1992

0,5

11

Långsjön

1993

0,4

12

Långsjön

1994

0,4

13

Långsjön

1995

0,7

14

Långsjön

1996

0,8

15

Långsjön

1997

0,9

16

Långsjön

1998

0,9

17

Långsjön

1999

0,7

18

Långsjön

2000

0,7

19

Långsjön

2001

0,6

20

Långsjön

2002

0,6

21

Långsjön

2003

0,6

22

Långsjön

2004

0,8

23

Långsjön

2005

0,9

24

Långsjön

2006

1,0

25

Långsjön

2007

1,0

26

Långsjön

2008

1,1

27

Långsjön

2009

1,1

28

Långsjön

2010

1,4

29

Långsjön

2011

1,4

30

Långsjön

2012

1,9

31

Långsjön

2013

1,7

32

Långsjön

2014

1,5

33

Långsjön

2015

1,0

34

Långsjön

2016

0,8

35

Långsjön

2017

1,2

36

Långsjön

2018

1,2

37

Långsjön

2019

1,3

38

Långsjön

2020

1,0

39

Långsjön

2021

1,3

40

Långsjön

2022

1,2

41

Långsjön

2023

1,2

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Kontakt
Uppdaterad: 2023-12-15