Mälaren - Årstaviken

Foto på Årstavikens södra sida
Foto: Magnus Sannebro
Ekologisk status: Måttlig
Kemisk status: Uppnår ej god

Årstaviken är en vik av Mälaren mellan västra Södermalm och Årsta. Ungefär en fjärdedel av tillrinningen kommer från Södermalm och resten från den södra sidan av viken – Östberga, Västberga och Årsta med bostäder och stora industri- och arbetsområden. Trafikdagvatten kommer från bl.a. Essingeleden och Södertäljevägen. Flera bräddvattenutlopp från avloppsnätet mynnar på båda sidor av viken. Utflödet går genom Hammarbyslussen till Hammarby Sjö. Årstaviken saknade tidigare förbindelse med Saltsjön och var fram till början av 1900-talet Stockholms viktigaste vattentäkt. På 1920-talet öppnades Hammarbyslussen och saltvatten kommer nu in i viken vid slussningarna.

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Årstavikens miljötillstånd

Den teoretiska uppehållstiden för vattnet i Årstaviken är över tre år, men den verkliga uppehållstiden är kortare pga. slussningar och nivåvariationer i Mälaren. Fosfor- och kvävehalterna har varit måttliga till höga de senaste åren liksom klorofyllhalterna. Siktdjupet är måttligt. Inflödet av saltvatten (tungt bottenvatten) vid slussningarna medför att syrehalterna ibland varit låga i slutet av sommaren.

Bottnarna söder om Årsta holmar innehåller höga till mycket höga halter av tungmetaller och organiska föroreningar, medan halterna är låga norr om holmarna. Förklaringen antas vara den stora tillförseln av dagvatten från industriområden och vägar på Årstavikens södra sida. Halterna av metaller i vattnet ligger under miljökvalitetsnormerna enligt vattendirektivet respektive Naturvårdsverkets förslag till nationella gränsvärden. Halterna av PCB, PBDE och PFOS i fisk är kraftigt förhöjda jämfört med bakgrundshalter.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.18.1 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 27 µg/l2019

Siktdjup i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.18.13 Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 3,3 m2019

Klorofyll a, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.18.13 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 8,8 µg/l2019

Temperatur i ytvatten

IndikatorTEMA.3.1.18.17 Ytvattentemperatur i augusti, mätt i °C.
Senaste värdet: 20,8 °C2018

Syrehalt i bottenvatten

IndikatorTEMA.3.1.18.16 Augustivärden för halten löst syrgas i bottenvatten, mätt i mg/l. Negativa värden representerar halten svavelväte (H2S), även detta i mg/l.
Senaste värdet: 1,50 mg/l2018

Indikatorer - kemisk status

PCB i fisk

IndikatorTEMA.3.1.18.9 PCB6 i abborre, lipdnormaliserad halt i muskel
Senaste värdet: 330 mg/kg2019

PBDE i fisk

IndikatorTEMA.3.1.18.12 PBDE i abborre, halt i muskel
Senaste värdet: 0,53 µg/kg2019

PFOS i fisk

IndikatorTEMA.3.1.18.10 PFOS i abborre, halt i muskel
Senaste värdet: 12 µg/kg2019

Bly i sediment

IndikatorTEMA.3.1.18.14 Blyhalter i ytsediment
Senaste värdet: 225 mg/kg2018

Kadmium i sediment

IndikatorTEMA.3.1.18.14 Kadmiumhalt i ytsediment
Senaste värdet: 3,5 mg/kg2018

TBT i sediment

IndikatorTEMA.3.1.18.14 Tributyltenn (TBT) i ytsediment
Senaste värdet: 558 µg/kg ts2018

Övriga indikatorer

Totalkväve, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.18.13 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 0,5 mg/l2019

Bakterier, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.18.13 Ytvattnets innehåll av E.coli-bakterier i augusti.
Senaste värdet: 1,8 10-log/100 ml2019

PFOA i ytvatten

IndikatorTEMA.3.1.18.6 PFOA i ytvatten - årsmedelvärden
Senaste värdet: 1,7 ng/l2016

Koppar i sediment

IndikatorTEMA.3.1.18.13 Kopparhalt i ytsediment
Senaste värdet: 188 mg/kg2018

Antal fiskarter

IndikatorTEMA.3.1.18.14 Antal fiskarter vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 9 arter2016
Vattenområde TEMA.3.1.18
Senast uppdaterad: 2020-11-16
Kontakt
Tema

Hydrologiska fakta

  • Tillrinningsområdets yta: 737 ha
  • Sjöyta: 111 ha
  • Sjövolym: 7,8 Mm3
  • Omsättningstid: svår att beräkna då vattenutbytet med Mälaren är okänt.
  • Största djup: ca 10 m
  • Medeldjup: 6,0 m

Satellitbild (länk till annan webbplats)

Miljöövervakning

32 prioriterade ämnen 2002

Undersökning av 32 prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv genomförda ytsediment i Stockholm och angränsande Östersjökusten.

Mer information

Skötselplan Årstabäcken

Skötselplan för Årstaskogens bäckravin och Storängsparken, framtagen av Conec och Naturvårdsbyrån 2007.