Magelungen

Foto på Magelungen
Foto: Christer Lännergren
Ekologisk status: Otillfredsställande
Kemisk status: Uppnår ej

Magelungen ingår i Tyresåns sjösystem. Den är näst Drevviken den största sjön i Stockholmsområdet och ligger på gränsen mellan Stockholm och Huddinge. Fagersjöviken är den grundaste delen, med mindre än 2 meters vattendjup. I den sydöstra delen av sjön är det största djupet nära 14 meter. För mer information om miljökvalitetsnormer och statusklassning, se länk nedan till VISS.

Magelungen är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en god ekologisk status till 2021. Magelungens nuvarande status är "Otillfredsställande". För mer information om miljökvalitetsnormer och statusklassning, se länk i högerspalten till VISS.

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Magelungens miljötillstånd

Fram till början av 1970-talet släpptes dåligt renat avloppsvatten ut i Trehörningen. Föroreningarna fortsatte till Magelungen via Ågestasjön och Norrån, och fosforhalterna i Magelungen var mycket höga. Sedan dess har halterna minskat kraftigt, mängden planktonalger har blivit betydligt mindre och siktdjupet har ökat. Näringsinnehållet är dock fortfarande stort och blågröna alger är vanliga under sommaren. Mot slutet av sommaren kan syrebrist förekomma i bottenvattnet i den djupa, sydöstra delen av sjön.

Vegetationen är riklig i Fagersjöviken, den grunda nordvästra delen. Den vanligaste växten är axslinga (Myriophyllum) som under sommaren täcker praktiskt taget hela viken och gör det svårt att bada och ta sig fram med båt. Vattnets näringsinnehåll är ungefär lika stort som i resten av sjön. Syrehalterna är höga under vår och sommar, i allmänhet även under vintern. Halterna i sedimenten av metaller, PAH och PCB är låga till måttliga i hela Magelungen.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.3.1 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 30 µg/l2018

Siktdjup i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 1,7 m2018

Klorofyll a, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 21 µg/l2018

Zink i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Zink i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 2,3 µg/l2016

Krom i ytvatten

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Krom i ytvatten- årsmedelhalt (löst)
Senaste värdet: 0,10 µg/l2016

Indikatorer - kemisk status

PCB i fisk

IndikatorTEMA.3.1.3.7 Medelhalter av summa-PCB i fisk (fettvikt)
Senaste värdet: 0,8 mg/kg2016

PBDE i fisk

IndikatorTEMA.3.1.3.9 Medelkoncentrationen av summa-PBDE i abborre (muskel)
Senaste värdet: 0,2 µg/kg2016

PFOS i fisk

IndikatorTEMA.3.1.3.10 Medelhalter av PFOS i fisk (färskvikt muskel)
Senaste värdet: 26 µg/kg2016

Kvicksilver i fisk

IndikatorTEMA.3.1.3.2 Kvicksilverhalter i 1-kilos gädda (mg/kg).
Senaste värdet: 0,4 mg/kg2015

Bly i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 Blyhalter i ytsediment
Senaste värdet: 67 µg/g ts2002

Kadmium i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 Kadmiumhalt i ytsediment
Senaste värdet: 0,5 µg/g ts2002

Bly i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.3.4 Bly i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,03 µg/l2016

Övriga indikatorer

Totalkväve, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 0,8 mg/l2018

DEHP i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 DEHP i ytsediment
Senaste värdet: 2,7 µg/g ts2002

Koppar i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Kopparhalt i ytsediment
Senaste värdet: 82 µg/g ts2002

Krom i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Kromhalter i ytsediment
Senaste värdet: 8,4 µg/g ts2017

Nickel i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 Nickelhalter i ytsediment
Senaste värdet: 50 µg/g ts2002

Nonylfenol i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 Nonylfenol i ytsediment (ng/g TS)
Senaste värdet: 1400 ng/g ts2002

PAH i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 PAH-halter i ytsediment (summa 16)
Senaste värdet: 1,2 µg/g ts2002

PCB i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 PCB i ytsediment (summa 7)
Senaste värdet: 22 ng/g ts2002

PentaBDE i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.4 PentaBDE i ytsediment (ng/g ts)
Senaste värdet: 0,6 ng/g ts2002

Zink i sediment

IndikatorTEMA.3.1.3.3 Zinkhalt i ytsediment
Senaste värdet: 320 µg/g ts2002

Antal fiskarter

IndikatorTEMA.3.1.3.7 Antal fiskarter vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 9 arter2014
Vattenområde TEMA.3.1.3
Senast uppdaterad: 2019-03-18
Kontakt
Tema

Länkar

Dokument

Tyresåns sjösystem

Läs mer här om Tyresåns sjöar, och hur du som privatperson kan bidra till en bättre vattenkvalitet (2008).

Informationsfolder

Läs om åtgärdsarbetet och hur du själv kan bidra till renare vatten i Magelungen och Drevviken (2006).

Miljöövervakning

Inventering av vattenväxter

Inventering av vattenväxter i Tyresåns avrinningsområde 2009, utförd av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Sedimentundersökning Fagersjöviken

Undersökning av Fagersjövikens bottensediment avseende fosforinnehåll, utförd av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Stockholm Vatten (2005).

32 prioriterade ämnen 2002

Undersökning av 32 prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv genomförda ytsediment i Stockholm och angränsande Östersjökusten.

Länkar

Mer information