Drevviken

Foto på Drevviken
Foto: Magnus Sannebro
Ekologisk status: Otillfredsställande
Kemisk status: Uppnår ej

Drevviken är den största sjön i Tyresåns vattensystem och delas av Stockholm, Huddinge, Tyresö och Haninge kommuner. Drevviken består av en nordlig och en sydlig bassäng som förbinds av Trångsundet. Det största tillflödet till den norra bassängen kommer via Forsån från Magelungen. Den södra bassängen får den största delen av sitt vatten från Lissmaån med sjöarna Ådran och Lissmasjön. Utflödet går via Gudöå, Långsjön, Tyresöflaten och Albysjön ut i Östersjön.

Drevviken är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en god ekologisk status till 2021. Drevvikens nuvarande status är "Otillfredsställande". För mer information om miljökvalitetsnormer och statusklassning, se länk i högerspalten till VISS.

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Drevvikens miljötillstånd

Fosforhalterna var mycket höga i början av 1970-talet. Orsaken var ett reningsverk med dålig reningsgrad vid sjön Trehörningen, som står i förbindelse med Drevviken via Ågestasjön och Magelungen. När avloppsvattnet överfördes till Stockholms avloppsnät minskade halterna kraftigt. De senaste 20 åren har både fosfor- och kvävehalterna ungefär halverats. Mängden planktonalger har minskat och siktdjupet har ökat. Sjön är dock fortfarande näringsrik. Blomningar av blågröna alger, några år med stora algmängder, uppträder främst under sensommaren.

Bottenvattnet är syrefritt mot slutet av sommaren med svavelväte och höga fosforhalter på det största djupet, några år upp till 10 m djup. Metallhalterna, PAH- och PCB-halterna i sedimenten är i allmänhet låga till måttliga. Halterna av metaller och organiska föroreningar i sediment är höga i den nordvästra delen av Drevviken där trafikdagvatten från Nynäsvägen letts ut orenat fram till år 2009. Halterna av metaller i vattnet ligger under miljökvalitetsnormerna enligt vattendirektivet respektive Naturvårdsverkets förslag till nationella gränsvärden. Halterna av PCB, PBDE och PFOS i fisk är kraftigt förhöjda jämfört med bakgrundshalter.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.1.1 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 46 µg/l2017

Siktdjup i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.1.2 Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 2,1 m2017

Klorofyll a, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.1.3 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 13 µg/l2017

Zink i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.1.6 Zink i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 1,5 µg/l2016

Krom i ytvatten

IndikatorTEMA.3.1.1.7 Krom i ytvatten- årsmedelhalt (löst)
Senaste värdet: 0,10 µg/l2016

Indikatorer - kemisk status

Bly i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Bly i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,02 µg/l2016

Nickel i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Nickel i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 2,1 µg/l2016

PCB i fisk

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Medelhalter av summa-PCB i fisk (fettvikt)
Senaste värdet: 2,2 mg/kg2016

PFOS i fisk

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Medelhalter av PFOS i fisk (färskvikt muskel)
Senaste värdet: 20 µg/kg2016

PBDE i fisk

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Medelkoncentrationen av summa-PBDE i abborre (muskel)
Senaste värdet: 0,5 µg/kg2016

Bly i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Blyhalter i ytsediment
Senaste värdet: 78 µg/g ts2002

Kadmium i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Kadmiumhalt i ytsediment
Senaste värdet: 1,0 µg/g ts2002

PFOA i ytvatten

IndikatorTEMA.3.1.1.10 PFOA i ytvatten - årsmedelvärden
Senaste värdet: 3,3 ng/l2016

Totalkväve, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.1.8 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 0,6 mg/l2017

DEHP i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 DEHP i ytsediment
Senaste värdet: 0,5 µg/g ts2002

Krom i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Kromhalter i ytsediment
Senaste värdet: 8,2 µg/g ts2017

Koppar i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Kopparhalt i ytsediment
Senaste värdet: 81 µg/g ts2002

Kvicksilver i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Kvicksilverhalter i ytsediment
Senaste värdet: 0,2 µg/g ts2002

Nickel i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Nickelhalter i ytsediment
Senaste värdet: 52 µg/g ts2002

Nonylfenol i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Nonylfenol i ytsediment (ng/g TS)
Senaste värdet: 1500 ng/g ts2002

PAH i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 PAH-halter i ytsediment (summa 16)
Senaste värdet: 1,8 µg/g ts2002

PCB i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 PCB i ytsediment (summa 7)
Senaste värdet: 29 ng/g ts2002

PentaBDE i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 PentaBDE i ytsediment (ng/g ts)
Senaste värdet: 0,9 ng/g ts2002

Zink i sediment

IndikatorTEMA.3.1.1.10 Zinkhalt i ytsediment
Senaste värdet: 400 µg/g ts2002

Antal fiskarter

IndikatorTEMA.3.1.1.11 Antal fiskarter vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 11 arter1997
Vattenområde TEMA.3.1.1
Senast uppdaterad: 2018-10-22
Kontakt
Tema

Dokument

Tyresåns sjösystem

Läs mer här om Tyresåns sjöar, och hur du som privatperson kan bidra till en bättre vattenkvalitet (2008).

Informationsfolder

Läs om åtgärdsarbetet och hur du själv kan bidra till renare vatten i Magelungen och Drevviken (2006).

Miljöövervakning

Inventering av vattenväxter

Inventering av vattenväxter i Tyresåns avrinningsområde 2009, utförd av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län.

32 prioriterade ämnen 2002

Undersökning av 32 prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv genomförda ytsediment i Stockholm och angränsande Östersjökusten.

Länkar

Mer information