Råcksta Träsk

Bild av Råcksta Träsk
Foto: Magnus Sannebro
Ekologisk status: Måttlig
Kemisk status: Uppnår ej

Råcksta Träsk ingår i Grimsta naturreservat. Sjöns naturvärde och intresse för friluftslivet beror främst på närheten till Grimstaskogen. Sjön muddrades i början av 1970-talet då den blivit kraftigt igenväxt. Tillrinningen, som är mycket stor i förhållande till sjövolymen, utgörs huvudsakligen av dagvatten från bebyggda områden norr om Bergslagsvägen. Råcksta Träsk har också fått ökad tillrinning genom att Kyrksjöns utlopp har letts om till Råcksta Träsk. Utflödet leds till Mälaren via en bäck, där det finns en kvarn som anlades 1883 och är av kulturhistoriskt värde. Kvarnägaren har rätt till en begränsad reglering av vattenståndet.

Sjön är en viktig fortplantningslokal för groddjur och sjön anses ha visst värde för fritidsfisket och då främst som metesjö. Ett svagt bestånd av signalkräftor finns, allt fiske upplåts via Sportfiskekortet. Sjön utgör en viktig biotop för trollsländor. Fågellivet är relativt artfattigt. Bottenfaunan är också artfattig med fåborstmaskar, fjädermyggor och spökmyggor som dominerande grupper.

Stockholms stad arbetar nu med att ta fram ett åtgärdsprogram för Råcksta träsk med målet att nå god status enligt EU:s vattendirektiv till 2021 eller allra senast 2027.

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Råcksta Träsks miljötillstånd

Vattenkvaliteten har varit mycket varierande, vilket beror på den stora tillrinningen. Näringsinnehållet är stort, ibland med extremt höga fosforhalter. Fosforhalterna har dock minskat kraftigt de senaste åren, troligen främst tack vare den reningsanläggning för dagvatten vid Bergslagsplan som blev klar 2009. Överledningen av Kyrksjöns utlopp till Råcksta Träsk har troligen också bidragit till en bättre vattenkvalitet. Vissa vintrar förekommer svavelväte i bottenvattnet. Siktdjupet är litet. Bakterietalen är vanligtvis låga.

Bottensedimentet innehåller mycket höga halter av koppar. Övriga metaller förekommer i måttliga halter. PCB-halterna är höga, medan halterna av PAH är måttliga.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.1 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 160 µg/l2017

Siktdjup i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.3 Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 1,0 m2017

Klorofyll a, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.4 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 58 µg/l2017

Koppar i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.17 Koppar i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 3,3 µg/l2016

Zink i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.18 Zink i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 6,7 µg/l2016

Krom i ytvatten

IndikatorTEMA.3.1.9.19 Krom i ytvatten- årsmedelhalt (löst)
Senaste värdet: 0,10 µg/l2016

Indikatorer - kemisk status

PCB i fisk

IndikatorTEMA.3.1.9.17 Medelhalter av summa-PCB i fisk (fettvikt)
Senaste värdet: 0,9 mg/kg2016

PBDE i fisk

IndikatorTEMA.3.1.9.19 Medelkoncentrationen av summa-PBDE i abborre (muskel)
Senaste värdet: 0,7 µg/kg2016

PFOS i fisk

IndikatorTEMA.3.1.9.20 Medelhalter av PFOS i fisk (färskvikt muskel)
Senaste värdet: 7,5 µg/kg2016

Kvicksilver i fisk

IndikatorTEMA.3.1.9.17 Kvicksilverhalter i 1-kilos gädda (mg/kg).
Senaste värdet: 0,08 mg/kg2015

Bly i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.11 Blyhalter i ytsediment
Senaste värdet: 260 µg/g ts2002

Kadmium i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.8 Kadmiumhalt i ytsediment
Senaste värdet: 3,0 µg/g ts2002

Bly i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.20 Bly i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,04 µg/l2016

Nickel i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.22 Nickel i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 1,5 µg/l2016

Övriga indikatorer

DEHP i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.17 DEHP i ytsediment
Senaste värdet: 37 µg/g ts2002

Koppar i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.7 Kopparhalt i ytsediment
Senaste värdet: 660 µg/g ts2002

Krom i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.12 Kromhalter i ytsediment
Senaste värdet: 8,1 µg/g ts2017

Kvicksilver i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.10 Kvicksilverhalter i ytsediment
Senaste värdet: 0,2 µg/g ts2002

Nickel i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.13 Nickelhalter i ytsediment
Senaste värdet: 43 µg/g ts2002

Nonylfenol i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.17 Nonylfenol i ytsediment (ng/g TS)
Senaste värdet: 3900 ng/g ts2002

PAH i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.17 PAH-halter i ytsediment (summa 16)
Senaste värdet: 6,0 µg/g ts2002

PCB i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.17 PCB i ytsediment (summa 7)
Senaste värdet: 61 ng/g ts2002

PentaBDE i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.17 PentaBDE i ytsediment (ng/g ts)
Senaste värdet: 4,5 ng/g ts2002

Zink i sediment

IndikatorTEMA.3.1.9.9 Zinkhalt i ytsediment
Senaste värdet: 890 µg/g ts2002

Totalkväve, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.9.2 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 0,9 mg/l2017

Antal fiskarter

IndikatorTEMA.3.1.9.14 Antal fiskarter vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 4 arter2016

Abborre

IndikatorTEMA.3.1.9.15 Antal abborrar per nät vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 6,00 antal/nät2014

Mört

IndikatorTEMA.3.1.9.16 Antal mörtar per nät vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 78,0 antal/nät2014
Vattenområde TEMA.3.1.9
Senast uppdaterad: 2018-08-10
Kontakt
Tema

Dokument

Naturguide Grimsta NR

Här kan du ladda ner foldern "Natur- och kulturvandring i Grimsta naturreservat" (2006).

Miljöövervakning

Inventeringsfiske 2016

Rapport från provfiske för att undersöka fiskbeståndet i Judarn, Råcksta träsk och Kyrksjön. Utfört av Sportfiskarna på uppdrag av Stockholm Vatten.

Provfiske i Råcksta Träsk 2010

Resultat från provfiske i Råcksta Träsk 2010, utfört av Sportfiskarna på uppdrag av Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning.

Inventering av bottenfauna 1996

Inventering av bottenfauna, sjöfågel och vattenväxter i Judarn, Kyrksjön och Råcksta Träsk, utförd av Tomas Nitzelius (1996).

32 prioriterade ämnen 2002

Undersökning av 32 prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv genomförda ytsediment i Stockholm och angränsande Östersjökusten.

Mer information