Råcksta Träsk

Bild av Råcksta Träsk
Foto: Magnus Sannebro

Ekologisk status: Måttlig
Kemisk status: Uppnår ej

Råcksta Träsk ingår i Grimsta naturreservat. Sjöns naturvärde och intresse för friluftslivet beror främst på närheten till Grimstaskogen. Sjön muddrades i början av 1970-talet då den blivit kraftigt igenväxt. Tillrinningen, som är mycket stor i förhållande till sjövolymen, utgörs huvudsakligen av dagvatten från bebyggda områden norr om Bergslagsvägen. Råcksta Träsk har också fått ökad tillrinning genom att Kyrksjöns utlopp har letts om till Råcksta Träsk. Utflödet leds till Mälaren via en bäck, där det finns en kvarn som anlades 1883 och är av kulturhistoriskt värde. Kvarnägaren har rätt till en begränsad reglering av vattenståndet.

Sjön är en viktig fortplantningslokal för groddjur och sjön anses ha visst värde för fritidsfisket och då främst som metesjö. Ett svagt bestånd av signalkräftor finns, allt fiske upplåts via Sportfiskekortet. Sjön utgör en viktig biotop för trollsländor. Fågellivet är relativt artfattigt. Bottenfaunan är också artfattig med fåborstmaskar, fjädermyggor och spökmyggor som dominerande grupper.

Stockholms stad arbetar nu med att ta fram ett åtgärdsprogram för Råcksta träsk med målet att nå god status enligt EU:s vattendirektiv till 2021 eller allra senast 2027.

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Råcksta Träsks miljötillstånd

Vattenkvaliteten har varit mycket varierande, vilket beror på den stora tillrinningen. Näringsinnehållet är stort, ibland med extremt höga fosforhalter. Fosforhalterna har dock minskat kraftigt de senaste åren, troligen främst tack vare den reningsanläggning för dagvatten vid Bergslagsplan som blev klar 2009. Överledningen av Kyrksjöns utlopp till Råcksta Träsk har troligen också bidragit till en bättre vattenkvalitet. Vissa vintrar förekommer svavelväte i bottenvattnet. Siktdjupet är litet. Bakterietalen är vanligtvis låga.

Bottensedimentet innehåller mycket höga halter av koppar. Övriga metaller förekommer i måttliga halter. PCB-halterna är höga, medan halterna av PAH är måttliga.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.1 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 170 µg/l2016

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.3 Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 1,0 m2016

Klorofyll a, sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.4 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 52 µg/l2016

Försurning, sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.6 Ytvattnets pH-värde i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 7,6 pH2016

Koppar i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.17 Koppar i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 3,3 µg/l2016

Zink i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.18 Zink i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 6,7 µg/l2016

Krom i ytvatten

Indikator TEMA.3.1.9.19 Krom i ytvatten- årsmedelhalt (löst)
Senaste värdet: 0,10 µg/l2016

Indikatorer - kemisk status

PCB i fisk

Indikator TEMA.3.1.9.17 Medelhalter av summa-PCB i fisk (fettvikt)
Senaste värdet: 0,9 mg/kg2016

PBDE i fisk

Indikator TEMA.3.1.9.19 Medelkoncentrationen av summa-PBDE i abborre (muskel)
Senaste värdet: 0,7 µg/kg2016

PFOS i fisk

Indikator TEMA.3.1.9.20 Medelhalter av PFOS i fisk (färskvikt muskel)
Senaste värdet: 7,5 µg/kg2016

Kvicksilver i fisk

Indikator TEMA.3.1.9.17 Kvicksilverhalter i 1-kilos gädda (mg/kg).
Senaste värdet: 0,08 mg/kg2015

Bly i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.11 Blyhalter i ytsediment
Senaste värdet: 260 µg/g ts2002

Kadmium i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.8 Kadmiumhalt i ytsediment
Senaste värdet: 3,0 µg/g ts2002

Bly i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.20 Bly i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,04 µg/l2016

Kadmium i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.21 Kadmium i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,010 µg/l2016

Nickel i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.22 Nickel i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 1,5 µg/l2016

Övriga indikatorer

DEHP i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.17 DEHP i ytsediment
Senaste värdet: 37 µg/g ts2002

Koppar i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.7 Kopparhalt i ytsediment
Senaste värdet: 660 µg/g ts2002

Krom i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.12 Kromhalter i ytsediment
Senaste värdet: 78 µg/g ts2002

Kvicksilver i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.10 Kvicksilverhalter i ytsediment
Senaste värdet: 0,2 µg/g ts2002

Nickel i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.13 Nickelhalter i ytsediment
Senaste värdet: 43 µg/g ts2002

Nonylfenol i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.17 Nonylfenol i ytsediment (ng/g TS)
Senaste värdet: 3900 ng/g ts2002

PAH i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.17 PAH-halter i ytsediment (summa 16)
Senaste värdet: 6,0 µg/g ts2002

PCB i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.17 PCB i ytsediment (summa 7)
Senaste värdet: 61 ng/g ts2002

PentaBDE i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.17 PentaBDE i ytsediment (ng/g ts)
Senaste värdet: 4,5 ng/g ts2002

Zink i sediment

Indikator TEMA.3.1.9.9 Zinkhalt i ytsediment
Senaste värdet: 890 µg/g ts2002

Totalkväve, sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.2 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 0,8 mg/l2016

Bakterier, sjöar

Indikator TEMA.3.1.9.5 Ytvattnets innehåll av E.coli-bakterier i augusti.
Senaste värdet: 1,1 10-log/100 ml2016

Antal fiskarter

Indikator TEMA.3.1.9.14 Antal fiskarter vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 4 arter2016

Abborre

Indikator TEMA.3.1.9.15 Antal abborrar per nät vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 6,00 antal/nät2014

Mört

Indikator TEMA.3.1.9.16 Antal mörtar per nät vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 78,0 antal/nät2014
Delområde TEMA.3.1.9
Senast uppdaterad: 2017-08-17
Kontakt

Dokument

Naturguide Grimsta NR

Här kan du ladda ner foldern "Natur- och kulturvandring i Grimsta naturreservat" (2006).

Miljöövervakning

Inventeringsfiske 2016

Rapport från provfiske för att undersöka fiskbeståndet i Judarn, Råcksta träsk och Kyrksjön. Utfört av Sportfiskarna på uppdrag av Stockholm Vatten.

Provfiske i Råcksta Träsk 2010

Resultat från provfiske i Råcksta Träsk 2010, utfört av Sportfiskarna på uppdrag av Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning.

Inventering av bottenfauna 1996

Inventering av bottenfauna, sjöfågel och vattenväxter i Judarn, Kyrksjön och Råcksta Träsk, utförd av Tomas Nitzelius (1996).

32 prioriterade ämnen 2002

Undersökning av 32 prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv genomförda ytsediment i Stockholm och angränsande Östersjökusten.

Mer information