Långsjön

Foto på Långsjön
Foto: Magnus Sannebro
Ekologisk status: Måttlig
Kemisk status: Uppnår ej

Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge. Tillrinningsområdet upptas huvudsakligen av villaområden. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från omgivande bebyggelse och vägar. Den andra källan av betydelse är bräddvatten (utsläpp av orenat avloppsvatten). Sjöns vattenstånd regleras av en damm i utloppet i den nordvästra änden. Utflödet rinner till Vårbyfjärden i Mälaren.

I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Vass och näckrosor har vid flera tillfällen tagits bort, och en mindre muddring har gjorts i den norra delen. Det största djupet är bara drygt 3 meter. 2002 började dricksvatten tillsättas årligen, ca 30 l/s, i den södra änden av Långsjön, motsvarande sjöns hela volym. 2006 behandlades bottnen med aluminium för att fastlägga fosfor.

Sjön används för bad samt för fiske och kräftfiske via Sportfiskekortet. Långsjön har decimeringsfiskats på mörtfiskar i syfte att förbättra fiskbeståndet. Gös och signalkräftor är utplanterade. Långsjön är en viktig reproduktionslokal för groddjur och har Stockholms stads rikaste förekomst av vanlig groda och vanlig padda. Inom Stockholms stads del finns ett strandbad, Långsjöbadet.

Stockholms stad arbetar nu med att ta fram ett åtgärdsprogram för Långsjön med målet att nå god status enligt EU:s vattendirektiv till 2021 eller allra senast 2027.

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Långsjöns miljötillstånd

Näringshalterna är höga, men halterna har minskat under senare år. Aluminiumbehandlingen 2006 har kraftigt minskat fosforhalterna. Som en följd av restaureringsåtgärderna har klorofyllhalterna minskat kraftigt och siktdjupet har gradvis ökat. Resultat från regelbundna provfisken visar att antalet mörtar har minskat kraftigt. Syrehalterna är höga på sommaren, på vintern har halterna de flesta år varit låga och fiskdöd har förekommit. Badvattenkvaliteten är överlag god. Koppar- och nickelhalterna är höga i sedimenten. Övriga metaller samt PAH och PCB förekommer i låga eller måttliga halter.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.1 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 55 µg/l2017

Siktdjup i sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 1,2 m2017

Klorofyll a, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 27 µg/l2017

Koppar i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Koppar i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 1,9 µg/l2016

Zink i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Zink i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 3,6 µg/l2016

Krom i ytvatten

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Krom i ytvatten- årsmedelhalt (löst)
Senaste värdet: 0,10 µg/l2016

Indikatorer - kemisk status

PCB i fisk

IndikatorTEMA.3.1.16.4 Medelhalter av summa-PCB i fisk (fettvikt)
Senaste värdet: 0,6 mg/kg2016

PBDE i fisk

IndikatorTEMA.3.1.16.6 Medelkoncentrationen av summa-PBDE i abborre (muskel)
Senaste värdet: 0,2 µg/kg2016

PFOS i fisk

IndikatorTEMA.3.1.16.7 Medelhalter av PFOS i fisk (färskvikt muskel)
Senaste värdet: 1,1 µg/kg2016

Kvicksilver i fisk

IndikatorTEMA.3.1.16.2 Kvicksilverhalter i 1-kilos gädda (mg/kg).
Senaste värdet: 0,2 mg/kg2015

Bly i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 Blyhalter i ytsediment
Senaste värdet: 110 µg/g ts2002

Kadmium i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 Kadmiumhalt i ytsediment
Senaste värdet: 2,0 µg/g ts2002

Bly i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.4 Bly i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,03 µg/l2016

Nickel i ytvatten - sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.6 Nickel i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 1,2 µg/l2016

Övriga indikatorer

Totalkväve, sjöar

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 0,7 mg/l2017

DEHP i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 DEHP i ytsediment
Senaste värdet: 1,9 µg/g ts2002

Koppar i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Kopparhalt i ytsediment
Senaste värdet: 420 µg/g ts2002

Krom i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Kromhalter i ytsediment
Senaste värdet: 8,2 µg/g ts2017

Kvicksilver i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 Kvicksilverhalter i ytsediment
Senaste värdet: 0,3 µg/g ts2002

Nickel i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 Nickelhalter i ytsediment
Senaste värdet: 52 µg/g ts2002

Nonylfenol i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 Nonylfenol i ytsediment (ng/g TS)
Senaste värdet: 1000 ng/g ts2002

PAH i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 PAH-halter i ytsediment (summa 16)
Senaste värdet: 3,9 µg/g ts2002

PCB i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 PCB i ytsediment (summa 7)
Senaste värdet: 48 ng/g ts2002

PentaBDE i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.5 PentaBDE i ytsediment (ng/g ts)
Senaste värdet: 2,1 ng/g ts2002

Zink i sediment

IndikatorTEMA.3.1.16.3 Zinkhalt i ytsediment
Senaste värdet: 590 µg/g ts2002

Antal fiskarter

IndikatorTEMA.3.1.16.4 Antal fiskarter vid provfiske i Stockholms sjöar.
Senaste värdet: 5 arter2016
Vattenområde TEMA.3.1.16
Senast uppdaterad: 2018-04-20
Kontakt
Tema

Dokument

Miljöövervakning

Inventeringsfiske 2016

Rapport från provfiske för att undersöka fiskbeståndet i Trekanten, Flaten och Långssjön. Utfört av Sportfiskarna på uppdrag av Stockholm Vatten.

32 prioriterade ämnen 2002

Undersökning av 32 prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv genomförda ytsediment i Stockholm och angränsande Östersjökusten.

Länkar

Mer information