Långsjön

Foto på Långsjön
Foto: Magnus Sannebro

Ekologisk status: Måttlig
Kemisk status: Uppnår ej

Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge. Tillrinningsområdet upptas huvudsakligen av villaområden. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar kommer huvudsakligen från omgivande bebyggelse och vägar. Den andra källan av betydelse är bräddvatten (utsläpp av orenat avloppsvatten). Långsjön är en av få sjöar där bräddningar beräknas ge ett märkbart tillskott. Sjöns vattenstånd regleras av en damm i utloppet i den nordvästra änden. Utflödet rinner till Vårbyfjärden i Mälaren.

I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket ledde till igenväxning av sjön. Vass och näckrosor har vid flera tillfällen tagits bort, och en mindre muddring har gjorts i den norra delen. Det största djupet är bara drygt 3 meter. 2002 började dricksvatten tillsättas årligen, ca 30 l/s, i den södra änden av Långsjön, motsvarande sjöns hela volym. 2006 behandlades bottnen med aluminium för att fastlägga fosfor.

Sjön används för bad samt för fiske och kräftfiske via Sportfiskekortet. Långsjön har decimeringsfiskats på mörtfiskar i syfte att förbättra fiskbeståndet. Gös och signalkräftor är utplanterade. Långsjön är en viktig reproduktionslokal för groddjur och har Stockholms stads rikaste förekomst av vanlig groda och vanlig padda. Inom Stockholms stads del finns ett strandbad, Långsjöbadet.

Långsjön är föreslagen av Vattenmyndigheten som en ny vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv. Se länk i högerspalten till VISS för mer information.

Läs mer om miljötillståndet nedan, och klicka på fliken "Åtgärder" för att läsa om genomförda, pågående och planerade åtgärder.

Långsjöns miljötillstånd

Näringshalterna är höga, men halterna har minskat under senare år. Aluminiumbehandlingen 2006 har kraftigt minskat fosforhalterna. Som en följd av restaureringsåtgärderna har klorofyllhalterna minskat kraftigt och siktdjupet har gradvis ökat. Resultat från regelbundna provfisken visar att antalet mörtar har minskat kraftigt. Syrehalterna är höga på sommaren, på vintern har halterna de flesta år varit låga och fiskdöd har förekommit. Badvattenkvaliteten är överlag god. Koppar- och nickelhalterna är höga i sedimenten. Övriga metaller samt PAH och PCB förekommer i låga eller måttliga halter.

Indikatorer - ekologisk status

Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.1 Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 56 µg/l2016

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.3 Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 0,8 m2016

Klorofyll a, sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.3 Ytvattnets innehåll av klorofyll a i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 48 µg/l2016

Försurning, sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.3 Ytvattnets pH-värde i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 8,1 pH2016

Koppar i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.3 Koppar i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 1,9 µg/l2016

Zink i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.3 Zink i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 3,6 µg/l2016

Krom i ytvatten

Indikator TEMA.3.1.16.3 Krom i ytvatten- årsmedelhalt (löst)
Senaste värdet: 0,10 µg/l2016

Indikatorer - kemisk status

PCB i fisk

Indikator TEMA.3.1.16.4 Medelhalter av summa-PCB i fisk (fettvikt)
Senaste värdet: 0,6 mg/kg2016

PBDE i fisk

Indikator TEMA.3.1.16.6 Medelkoncentrationen av summa-PBDE i abborre (muskel)
Senaste värdet: 0,2 µg/kg2016

PFOS i fisk

Indikator TEMA.3.1.16.7 Medelhalter av PFOS i fisk (färskvikt muskel)
Senaste värdet: 1,1 µg/kg2016

Kvicksilver i fisk

Indikator TEMA.3.1.16.2 Kvicksilverhalter i 1-kilos gädda (mg/kg).
Senaste värdet: 0,2 mg/kg2015

Bly i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 Blyhalter i ytsediment
Senaste värdet: 110 µg/g ts2002

Kadmium i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 Kadmiumhalt i ytsediment
Senaste värdet: 2,0 µg/g ts2002

Bly i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.4 Bly i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,03 µg/l2016

Kadmium i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.5 Kadmium i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 0,010 µg/l2016

Nickel i ytvatten - sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.6 Nickel i ytvatten- årsmedelhalt i sjöar (löst)
Senaste värdet: 1,2 µg/l2016

Övriga indikatorer

Totalkväve, sjöar

Indikator TEMA.3.1.16.3 Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Senaste värdet: 1,0 mg/l2016

DEHP i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 DEHP i ytsediment
Senaste värdet: 1,9 µg/g ts2002

Koppar i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.3 Kopparhalt i ytsediment
Senaste värdet: 420 µg/g ts2002

Krom i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.3 Kromhalter i ytsediment
Senaste värdet: 42 µg/g ts2002

Kvicksilver i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 Kvicksilverhalter i ytsediment
Senaste värdet: 0,3 µg/g ts2002

Nickel i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 Nickelhalter i ytsediment
Senaste värdet: 52 µg/g ts2002

Nonylfenol i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 Nonylfenol i ytsediment (ng/g TS)
Senaste värdet: 1000 ng/g ts2002

PAH i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 PAH-halter i ytsediment (summa 16)
Senaste värdet: 3,9 µg/g ts2002

PCB i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 PCB i ytsediment (summa 7)
Senaste värdet: 48 ng/g ts2002

PentaBDE i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.5 PentaBDE i ytsediment (ng/g ts)
Senaste värdet: 2,1 ng/g ts2002

Zink i sediment

Indikator TEMA.3.1.16.3 Zinkhalt i ytsediment
Senaste värdet: 590 µg/g ts2002
Delområde TEMA.3.1.16
Senast uppdaterad: 2017-05-19
Kontakt

Dokument

Miljöövervakning

32 prioriterade ämnen 2002

Undersökning av 32 prioriterade ämnen i EU:s vattendirektiv genomförda ytsediment i Stockholm och angränsande Östersjökusten.

Länkar

Mer information