Totalkväve, sjöar

Totalkväve innefattar både kväve som är direkt tillgängligt för växterna och kväve som är bundet i organismer och mineraler. Kväve är efter fosfor det viktigaste näringsämnet i sötvatten. Fosfor brukar vara det ämne som bestämmer hur mycket växter som kan finnas. I sjöar, som är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter, kan dock fosformängden bli så stor att kväve istället är det ämne som förekommer i underskott. Tillförseln av kväve kommer då att avgöra hur stor växternas produktion blir. Kvävebrist leder ofta till blomning av blågröna alger, som kan utnyttja kväve från luften.
Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.
Vattenområde Senaste värdet (mg/l) Datum
Bällstaviken  0,5 2018
Drevviken  0,7 2018
Fiskarfjärden (Klubben)  0,4 2018
Flaten  0,4 2018
Görväln  0,4 2016
Isbladskärret  3,1 2018
Judarn  0,6 2018
Karlbergskanalen, Klara Sjö  0,6 2018
Kyrksjön  2,0 2018
Laduviken  0,6 2018
Lappkärret  1,1 2018
Lillsjön  1,9 2018
Långsjön  0,8 2018
Magelungen  0,8 2018
Riddarfjärden  0,4 2018
Råcksta Träsk  0,9 2018
Rödstensfjärden  0,4 2016
Sicklasjön  1,1 2018
Spegeldammen  1,4 2018
Trekanten  0,4 2018
Ulvsundasjön  0,4 2018
Årstaviken  0,5 2018
Ältasjön  1,1 2018
Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Ungefär hälften (11 av 21 vattenområden) visar på höga till mycket höga kvävehalter. Halterna visar inte så stora variationer mellan åren, även om en svagt positiv trend kan urskiljas för de flesta sjöarna.

Tillståndsklassning

 Extremt höga halter >5,0 mg/l
 Mycket höga halter 1,2–5,0 mg/l
 Höga halter 0,6–1,2 mg/l
 Måttligt höga halter 0,3–0,6 mg/l
 Låga halter <0,3 mg/l