Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.1.1. 8

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Magelungen	1982	0,8
1	Magelungen	1983	0,8
2	Magelungen	1984	0,9
3	Magelungen	1985	1,1
4	Magelungen	1986	1,1
5	Magelungen	1987	1,1
6	Magelungen	1988	1,0
7	Magelungen	1989	0,8
8	Magelungen	1990	0,7
9	Magelungen	1991	0,9
10	Magelungen	1992	1,0
11	Magelungen	1993	1,1
12	Magelungen	1994	1,0
13	Magelungen	1995	1,2
14	Magelungen	1996	1,1
15	Magelungen	1997	1,4
16	Magelungen	1998	1,6
17	Magelungen	1999	1,9
18	Magelungen	2000	2,2
19	Magelungen	2001	1,9
20	Magelungen	2002	1,7
21	Magelungen	2003	1,5
22	Magelungen	2004	1,6
23	Magelungen	2005	2,1
24	Magelungen	2006	2,4
25	Magelungen	2007	2,4
26	Magelungen	2008	2,2
27	Magelungen	2009	1,9
28	Magelungen	2010	2,1
29	Magelungen	2011	2,2
30	Magelungen	2012	2,3
31	Magelungen	2013	2,0
32	Magelungen	2014	1,8
33	Magelungen	2015	2,1
34	Magelungen	2016	2,2
35	Magelungen	2017	2,2
36	Magelungen	2018	1,7
37	Magelungen	2019	2,1
38	Magelungen	2020	2,5
39	Magelungen	2021	2,5
40	Magelungen	2022	3,1
41	Magelungen	2023	3,2
42	Magelungen	2024	4,2

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.