Klimat- och väderstatistik

Bild på SLB:s mätstation Torkel Knutssonsgatan
Foto: Lars Törnquist

Att övervaka klimatförändringar innebär att observera väder under lång tid, oftast flera decennier, för att kunna analysera trender. Här redovisas klimat- och väderstatistik för Stockholm, främst baserat på data från SMHI:s mätstation vid Observatorielunden i centrala Stockholm.

Klimatet beskrivs av de statistiska mått som vädret har på en viss plats eller område för en
period på minst några decennier. Att övervaka klimatförändringar innebär alltså att observera väder under lång tid. Genom ökad kunskap om den naturliga variationen i dagens klimat kan prognoser om framtida klimatförändringar sättas in i ett sammanhang. Övervakningen utgör också ett stöd för stadens arbete med klimatanpassning. Särskilt förekomsten av extrema väderhändelser och dess effekter är intressant att analysera.

Framtagande av klimatindikatorer gör att förändringarna kan följas och presenteras på ett pedagogiskt sätt. Man bör då man observera att mätserierna är olika långa. Det beror bland annat på att SMHI gradvis har gjort mer data tillgängligt från sina mätstationer.

För medeltemperatur och nederbörd redovisas dels årsvärden och dels medelvärdet för referensperioden 1961-1990. Som komplement till mätserien över medeltemperatur i Stockholm redovisas också en längre mätserie över korrigerad medeltemperatur, som kompenserar för den s.k. värmeöeffekten i tätbebyggd miljö. Denna dataserie är framtagen av Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

Temperatur

Den globala medeltemperaturen har enligt IPCC ökat med 0,85 grader under perioden 1880 till 2012. Medeltemperaturen i Stockholms län har ökat från i snitt 5,8 grader under referensperioden 1961-1990 till 6,9 grader under perioden 1991-2008, alltså 1,1 grader högre (SMHI, 2010). För Stockholms stad var medeltemperaturen 6,6 grader för perioden 1961-1990, mätt vid Observatoriekullen. Den så kallade ”urbana värmeö-effekten” förklarar den högre medeltemperaturen i staden jämfört med länet. 2014 var det hittills varmaste året som uppmätts, såväl globalt som i Stockholms stad. Årsmedeltemperaturen i Stockholm var då 8,8°C, vilket är drygt två grader varmare än normalvärdet för referensperioden 1961-1990.

Nederbörd

Årsmedelnederbörden för Stockholms län för referensperioden 1961-1990 var 612 mm/år. För perioden 1991-2008 var årsmedelnederbörden 628 mm/år, vilket är 3 % högre (SMHI, 2010). Årsmedelnederbörden för Stockholm uppmätt vid Observatorielunden var 539 mm/år för perioden 1961-1990. Årsnederbörden kan variera kraftigt från år till år beroende på naturliga variationer i vädret. 2012 var exempelvis ett mycket nederbördsrikt år. En vanlig parameter vid uppföljning av klimatförändringar är frekvensen och intensiteten hos skyfall. Sådan statistik behöver tas fram för Stockholms stad.

Delområde TEMA.1.2
Senast uppdaterad: 2017-03-03
Kontakt

klart.se

 

Nyheter

Dokument

Länkar

Mer information

Framtidens klimat i Stockholm

Kort sammanfattning av de senaste prognoserna för hur klimatet i Stockholms län kommer att förändras till år 2100.