Klimat- och väderstatistik

Bild på SLB:s mätstation Torkel Knutssonsgatan
Foto: Lars Törnquist
Att övervaka klimatförändringar innebär att observera väder under lång tid, oftast flera decennier, för att kunna analysera trender. Här redovisas klimat- och väderstatistik för Stockholm, främst baserat på data från SMHI:s mätstation vid Observatorielunden i centrala Stockholm.

Klimatet beskrivs av de statistiska mått som vädret har på en viss plats eller område för en period på minst några decennier. Att övervaka klimatförändringar innebär alltså att observera väder under lång tid. När man har tillgång till sammanhängande tidsserier kan trendanalyser göras som visar utvecklingen över tiden. Det ger också kunskap om den naturliga variationen i dagens klimat. Genom ökad kunskap om dagens klimat kan prognoser om framtida klimatförändringar sättas in i ett sammanhang.

Övervakningen utgör ett stöd för stadens arbete med klimatanpassning. Särskilt förekomsten av extrema väderhändelser och dess effekter är intressant att analysera. Framtagande av klimatindikatorer gör att förändringarna kan följas och presenteras på ett pedagogiskt sätt. Man bör då man observera att mätserierna är olika långa. Det beror främst på att tillgången på digitala data varierar för olika indikatorer, liksom tidstäckningen för olika mätstationer.

För temperatur och nederbörd redovisas utöver årsvärden även säsongs- och månadsvärden samt förekomst av extremvärden. Indikatorerna visar även utvecklingen avseende förekomst av snö och is samt hydrologiska data för Mälaren och Saltsjön. I de flesta indikatorer redovisas även medelvärdet för referensperioden 1961-1990. Som komplement till mätserien över medeltemperatur i Stockholm redovisas också en längre mätserie över korrigerad medeltemperatur, som kompenserar för den s.k. värmeöeffekten i tätbebyggd miljö. Denna dataserie är framtagen av Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

Klimatet i Stockholm i korthet

  • Klimatet har blivit varmare i Stockholms kommun. När medelvärdet för referensperioden 1961-1990 jämförs med åren 1991-2019, så har årsmedeltemperaturen i Stockholm ökat med 1,2°C, uppmätt vid Observatorielunden.

  • Den största temperaturökningen har skett under vintern, ökningen för vissa vintermånader är mer än +1,5°C när man jämför tidsperioderna ovan. Men även juli och augusti har blivit varmare. Hösten är den årstid där förändringarna är minst.

  • 2014 och 2018 var de varmaste åren som uppmätts i Stockholm, årsmedeltemperaturen var då 8,8°C (drygt två grader varmare än medelvärdet för referensperioden).

  • Sommaren 2018 var extremt varm i Stockholm, där särskilt medeltemperaturen i juli var rekordvarm (22,5°C). Detta är enligt SMHI den högsta månadsmedeltemperatur som noterats i Sverige.

  • Antalet högsommardagar (dygn då maxtemperaturen är minst 25,0°C) har gradvis ökat. För referensperioden 1961–1990 inträffade i genomsnitt 16 högsommardagar per år, jämfört med 24 högsommardagar under perioden 1991–2019. Detta motsvarar en ökning med 45 %.

  • Värmeböljorna har blivit längre i Stockholm. För mätstationen Observatorielunden varade årets längsta värmebölja i genomsnitt 4,8 dygn under referensperioden 1961–1990, jämfört med 8,3 dygn under perioden 1991–2019. Detta motsvarar en ökning med hela 73 %.

  • Under referensperioden 1961–1990 var den maximala dygnstemperaturen i genomsnitt 29,8°C. Detta kan jämföras med 30,6°C under perioden 1991–2019, en ökning med 0,8°C.

  • Längden på växtsäsongen i Stockholm var i genomsnitt 219 dygn under referensperioden 1961–1990, jämfört med 235 dygn under perioden 1991–2019, vilket är drygt två veckor längre. Det beror främst på att växtsäsongen börjar tidigare på året.

  • Årsnederbörden har ökat något, samtidigt som antalet nederbördsdagar har minskat, vilket indikerar att nederbörden per regntillfälle verkar ha ökat.

  • Årets största dygnsnederbörd uppgår till ca 30 mm som medelvärde, baserat på alla tillgängliga mätstationer i Stockholms kommun. Den maximala dygnsnederbörden, uppmätt vid Observatorielunden, har ökat knappt 10 % när man jämför medelvärdet för perioden 1961-1990 med efterföljande period 1991-2019.

  • Den största uppmätta dygnsnederbörden i Stockholm är 89 mm, vilket registrerades den 22 juli 2005 i Skärholmen. Då uppmättes också den högsta noteringen för nederbördsintensitet, 36 mm på en timme.

  • Stockholm har varit förskonat från skyfall under lång tid, men det kan inträffa vilket år som helst. SMHI:s definition av skyfall är minst 50 mm/timme.

  • Medelvärdet för årets längsta torrperiod är 17 dygn. Den längsta torrperioden registrerades 1974 med 32 dygn. Den längsta torrperioden under året infaller oftast under våren (mars till maj).

  • Förekomsten av snö i Stockholm har gradvis minskat de senaste 100 åren, eftersom mer nederbörd faller som regn på vintern, beroende på det varmare klimatet.

  • Medelvärdet för perioden 1961-1990 var 83 dagar med snötäcke vid Observatorielunden, att jämföra med perioden 1991-2019 då medelvärdet var 66 dagar. Detta utgör en minskning med 20 %.

  • Isläggningen på Mälaren har minskat de senaste 50 åren. Vintern 2019-2020 var den första säsongen som var helt isfri enligt SMHI:s statistik, beroende på en rekordvarm vinter.

  • Mätdata från Mälaren (Klubben) visar en tydlig ökning av ytvattentemperaturen i augusti för perioden 1981-2019. Variationerna kan dock vara stora mellan enskilda år. Medelvärdet för hela tidsperioden var 19,5°C.

  • Den genomsnittliga nivåskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön har ökat under den senaste 50-årsperioden, och är idag ca 70 cm. Den främsta orsaken till att nivåskillnaden ökat är att landhöjningen i Stockholm är större än den globala havsnivåhöjningen, vilket medför att den relativa havsnivån fortfarande sjunker.

Tema TEMA.1.2
Senast uppdaterad: 2020-09-18
Kontakt
Tema

klart.se

 

Nyheter

Nya klimatindikatorer för temperatur i Stockholm

Miljöförvaltningen har analyserat temperaturdata för Stockholm, som presenteras i form av nya indikatorer för maxtemperatur, värmeböljor, tropiska dygn, växtsäsong m.m. Läs rapporten här.

Fakta

Dokument

Länkar

Mer information

Framtidens klimat i Stockholm

Kort sammanfattning av de senaste prognoserna för hur klimatet i Stockholms län kommer att förändras till år 2100.