Gå direkt till sidans innehåll

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.1.1. 8

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1982

1,9

1

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1983

1,9

2

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1984

1,7

3

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1985

1,8

4

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1986

1,4

5

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1987

1,1

6

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1988

1,0

7

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1989

1,1

8

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1990

1,1

9

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1991

1,2

10

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1992

1,3

11

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1993

1,4

12

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1994

1,4

13

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1995

1,4

14

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1996

1,5

15

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1997

1,6

16

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1998

1,8

17

Karlbergskanalen, Klara Sjö

1999

1,7

18

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2000

2,0

19

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2001

2,0

20

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2002

2,3

21

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2003

2,1

22

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2004

2,2

23

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2005

2,0

24

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2006

1,8

25

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2007

1,5

26

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2008

1,6

27

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2009

1,8

28

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2010

1,8

29

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2011

1,7

30

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2012

1,8

31

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2013

1,8

32

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2014

1,6

33

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2015

1,6

34

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2016

1,6

35

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2017

1,6

36

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2018

1,6

37

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2019

1,5

38

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2020

1,5

39

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2021

1,6

40

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2022

2,1

41

Karlbergskanalen, Klara Sjö

2023

2,5

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.

Kontakt
Uppdaterad: 2023-12-15