Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.9.2.1. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Trekanten	1982	0,8
1	Trekanten	1983	1,0
2	Trekanten	1984	1,1
3	Trekanten	1985	1,0
4	Trekanten	1986	1,0
5	Trekanten	1987	1,7
6	Trekanten	1988	1,6
7	Trekanten	1989	2,0
8	Trekanten	1990	1,8
9	Trekanten	1991	2,5
10	Trekanten	1992	2,7
11	Trekanten	1993	1,9
12	Trekanten	1994	1,5
13	Trekanten	1995	1,6
14	Trekanten	1996	2,2
15	Trekanten	1997	2,4
16	Trekanten	1998	2,8
17	Trekanten	1999	2,3
18	Trekanten	2000	2,4
19	Trekanten	2001	2,3
20	Trekanten	2002	2,4
21	Trekanten	2003	2,3
22	Trekanten	2004	2,4
23	Trekanten	2005	2,5
24	Trekanten	2006	2,4
25	Trekanten	2007	2,6
26	Trekanten	2008	2,4
27	Trekanten	2009	2,0
28	Trekanten	2010	1,9
29	Trekanten	2011	2,2
30	Trekanten	2012	2,6
31	Trekanten	2013	2,5
32	Trekanten	2014	2,7
33	Trekanten	2015	3,0
34	Trekanten	2016	3,0
35	Trekanten	2017	3,4
36	Trekanten	2018	3,9
37	Trekanten	2019	4,1
38	Trekanten	2020	4,6
39	Trekanten	2021	3,9
40	Trekanten	2022	6,0
41	Trekanten	2023	5,9
42	Trekanten	2024	6,2

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.