Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.9.2.2. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Laduviken	1982	1,0
1	Laduviken	1983	0,9
2	Laduviken	1984	1,3
3	Laduviken	1985	1,5
4	Laduviken	1986	1,7
5	Laduviken	1987	1,4
6	Laduviken	1988	1,5
7	Laduviken	1989	1,3
8	Laduviken	1990	1,2
9	Laduviken	1991	1,3
10	Laduviken	1992	1,5
11	Laduviken	1993	1,8
12	Laduviken	1994	1,6
13	Laduviken	1995	1,7
14	Laduviken	1996	1,9
15	Laduviken	1997	2,5
16	Laduviken	1998	2,5
17	Laduviken	1999	2,4
18	Laduviken	2000	2,2
19	Laduviken	2001	2,5
20	Laduviken	2002	2,8
21	Laduviken	2003	3,0
22	Laduviken	2004	3,1
23	Laduviken	2005	2,9
24	Laduviken	2006	2,7
25	Laduviken	2007	2,5
26	Laduviken	2008	2,5
27	Laduviken	2009	2,6
28	Laduviken	2010	2,4
29	Laduviken	2011	2,8
30	Laduviken	2012	2,6
31	Laduviken	2013	3,5
32	Laduviken	2014	3,6
33	Laduviken	2015	3,7
34	Laduviken	2016	3,4
35	Laduviken	2017	3,7
36	Laduviken	2018	3,4
37	Laduviken	2019	3,0
38	Laduviken	2020	2,4
39	Laduviken	2021	2,1
40	Laduviken	2022	3,1
41	Laduviken	2023	3,2
42	Laduviken	2024	4,1

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.