Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.9.2.2. 2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Långsjön	1982	0,8
1	Långsjön	1983	0,5
2	Långsjön	1984	0,6
3	Långsjön	1985	0,6
4	Långsjön	1986	0,7
5	Långsjön	1987	0,6
6	Långsjön	1988	0,6
7	Långsjön	1989	0,7
8	Långsjön	1990	0,7
9	Långsjön	1991	0,6
10	Långsjön	1992	0,5
11	Långsjön	1993	0,4
12	Långsjön	1994	0,4
13	Långsjön	1995	0,7
14	Långsjön	1996	0,8
15	Långsjön	1997	0,9
16	Långsjön	1998	0,9
17	Långsjön	1999	0,7
18	Långsjön	2000	0,7
19	Långsjön	2001	0,6
20	Långsjön	2002	0,6
21	Långsjön	2003	0,6
22	Långsjön	2004	0,8
23	Långsjön	2005	0,9
24	Långsjön	2006	1,0
25	Långsjön	2007	1,0
26	Långsjön	2008	1,1
27	Långsjön	2009	1,1
28	Långsjön	2010	1,4
29	Långsjön	2011	1,4
30	Långsjön	2012	1,9
31	Långsjön	2013	1,7
32	Långsjön	2014	1,5
33	Långsjön	2015	1,0
34	Långsjön	2016	0,8
35	Långsjön	2017	1,2
36	Långsjön	2018	1,2
37	Långsjön	2019	1,3
38	Långsjön	2020	1,0
39	Långsjön	2021	1,3
40	Långsjön	2022	1,2
41	Långsjön	2023	1,2
42	Långsjön	2024	0,8

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.