Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.9.2.3. 8

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Bällstaviken	1982	1,4
1	Bällstaviken	1983	1,3
2	Bällstaviken	1984	1,5
3	Bällstaviken	1985	1,5
4	Bällstaviken	1986	1,3
5	Bällstaviken	1987	1,1
6	Bällstaviken	1988	1,1
7	Bällstaviken	1989	1,0
8	Bällstaviken	1990	1,0
9	Bällstaviken	1991	1,0
10	Bällstaviken	1992	1,0
11	Bällstaviken	1993	1,1
12	Bällstaviken	1994	1,3
13	Bällstaviken	1995	1,3
14	Bällstaviken	1996	1,3
15	Bällstaviken	1997	1,2
16	Bällstaviken	1998	1,5
17	Bällstaviken	1999	1,4
18	Bällstaviken	2000	1,5
19	Bällstaviken	2001	1,6
20	Bällstaviken	2002	1,8
21	Bällstaviken	2003	1,9
22	Bällstaviken	2004	2,0
23	Bällstaviken	2005	2,0
24	Bällstaviken	2006	1,9
25	Bällstaviken	2007	1,6
26	Bällstaviken	2008	1,5
27	Bällstaviken	2009	1,5
28	Bällstaviken	2010	1,5
29	Bällstaviken	2011	1,7
30	Bällstaviken	2012	2,1
31	Bällstaviken	2013	2,2
32	Bällstaviken	2014	1,8
33	Bällstaviken	2015	1,5
34	Bällstaviken	2016	1,4
35	Bällstaviken	2017	1,6
36	Bällstaviken	2018	1,6
37	Bällstaviken	2019	1,6
38	Bällstaviken	2020	1,9
39	Bällstaviken	2021	2,0
40	Bällstaviken	2022	2,0
41	Bällstaviken	2023	2,2
42	Bällstaviken	2024	2,1

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.