Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.9.2.3. 8

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Isbladskärret	2000	0,5
1	Isbladskärret	2001	0,4
2	Isbladskärret	2002	0,5
3	Isbladskärret	2003	0,6
4	Isbladskärret	2004	0,9
5	Isbladskärret	2005	0,9
6	Isbladskärret	2006	1,0
7	Isbladskärret	2007	0,9
8	Isbladskärret	2010	0,9
9	Isbladskärret	2011	0,6
10	Isbladskärret	2012	0,4
11	Isbladskärret	2013	0,9
12	Isbladskärret	2014	0,8
13	Isbladskärret	2015	1,0
14	Isbladskärret	2016	0,6
15	Isbladskärret	2017	0,5
16	Isbladskärret	2018	0,3
17	Isbladskärret	2020	0,2
18	Isbladskärret	2021	0,2
19	Isbladskärret	2022	0,5
20	Isbladskärret	2023	0,6
21	Isbladskärret	2024	0,9

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.