Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.13.1. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Sicklasjön	1982	0,8
1	Sicklasjön	1983	0,9
2	Sicklasjön	1984	0,9
3	Sicklasjön	1985	1,3
4	Sicklasjön	1986	1,5
5	Sicklasjön	1987	1,6
6	Sicklasjön	1988	1,5
7	Sicklasjön	1989	1,3
8	Sicklasjön	1990	1,5
9	Sicklasjön	1991	1,6
10	Sicklasjön	1992	1,6
11	Sicklasjön	1993	1,6
12	Sicklasjön	1994	1,5
13	Sicklasjön	1995	1,5
14	Sicklasjön	1996	1,2
15	Sicklasjön	1997	1,2
16	Sicklasjön	1998	1,5
17	Sicklasjön	1999	1,7
18	Sicklasjön	2000	1,6
19	Sicklasjön	2001	1,4
20	Sicklasjön	2002	1,3
21	Sicklasjön	2003	1,5
22	Sicklasjön	2004	1,6
23	Sicklasjön	2005	1,7
24	Sicklasjön	2006	1,6
25	Sicklasjön	2007	1,4
26	Sicklasjön	2008	1,1
27	Sicklasjön	2009	1,0
28	Sicklasjön	2010	1,0
29	Sicklasjön	2011	1,1
30	Sicklasjön	2012	1,2
31	Sicklasjön	2013	1,2
32	Sicklasjön	2014	1,4
33	Sicklasjön	2015	1,3
34	Sicklasjön	2016	1,1
35	Sicklasjön	2017	1,2
36	Sicklasjön	2018	1,1
37	Sicklasjön	2019	1,3
38	Sicklasjön	2020	1,1
39	Sicklasjön	2021	1,4
40	Sicklasjön	2022	1,6
41	Sicklasjön	2023	2,2
42	Sicklasjön	2024	2,2

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.