Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.13.1. 3

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Diagram
Tabell
Jämför

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (m)
0	Spegeldammen	1998	1,7
1	Spegeldammen	1999	1,7
2	Spegeldammen	2000	1,4
3	Spegeldammen	2001	1,3
4	Spegeldammen	2002	1,3
5	Spegeldammen	2003	1,6
6	Spegeldammen	2004	1,6
7	Spegeldammen	2005	1,8
8	Spegeldammen	2006	1,7
9	Spegeldammen	2007	1,9
10	Spegeldammen	2008	1,6
11	Spegeldammen	2009	1,5
12	Spegeldammen	2010	1,5
13	Spegeldammen	2011	1,8
14	Spegeldammen	2012	1,9
15	Spegeldammen	2013	2,6
16	Spegeldammen	2014	2,1
17	Spegeldammen	2015	1,3
18	Spegeldammen	2016	0,6
19	Spegeldammen	2017	0,9
20	Spegeldammen	2018	0,9
21	Spegeldammen	2020	0,6
22	Spegeldammen	2021	0,6
23	Spegeldammen	2022	0,8
24	Spegeldammen	2023	0,9
25	Spegeldammen	2024	1,4

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.