Totalfosfor i sjöar

Indikator TEMA. 3.1.13.1. 2

Fosfor är det näringsämne som vanligtvis tar slut först i sötvatten. Fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för cyanobakteriers och växters tillväxt. Därför styr tillgången på fosfor hur mycket växter det finns i en sjö. När en sjö ska bedömas om den är övergödd eller inte är fosforhalten det viktigaste näringsämnet som ska kontrolleras.

Totalfosfor innefattar både fosfor som är direkt tillgängligt för växterna och fosfor som är bunden i organismer och mineraler.

Målet är att totalfosforhalten ska minska i Stockholms sjöar. Sjöar som i dagsläget har låga, eller måttliga halter av totalfosfor, ska fortsatt ha låga nivåer.

Det kan vara stora skillnader i totalfosforhalten mellan olika år beroende av varierande väderförhållanden, som nederbörd till exempel. Därför tillämpas rullande 3-års medelvärden för att jämna ut stora skillnader mellan åren. Provtagningarna av totalfosforhalt sker i augusti.

Diagram
Tabell
Jämför

Ytvattnets innehåll av totalfosfor i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Välj vattenområde
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde (µg/l)
0	Råcksta Träsk	1972	180
1	Råcksta Träsk	1973	160
2	Råcksta Träsk	1974	130
3	Råcksta Träsk	1978	70
4	Råcksta Träsk	1979	92
5	Råcksta Träsk	1980	160
6	Råcksta Träsk	1981	190
7	Råcksta Träsk	1982	220
8	Råcksta Träsk	1983	180
9	Råcksta Träsk	1984	160
10	Råcksta Träsk	1985	140
11	Råcksta Träsk	1986	110
12	Råcksta Träsk	1987	120
13	Råcksta Träsk	1988	100
14	Råcksta Träsk	1989	100
15	Råcksta Träsk	1990	91
16	Råcksta Träsk	1991	100
17	Råcksta Träsk	1992	120
18	Råcksta Träsk	1993	120
19	Råcksta Träsk	1994	120
20	Råcksta Träsk	1995	140
21	Råcksta Träsk	1996	140
22	Råcksta Träsk	1997	140
23	Råcksta Träsk	1998	120
24	Råcksta Träsk	1999	110
25	Råcksta Träsk	2000	93
26	Råcksta Träsk	2001	90
27	Råcksta Träsk	2002	110
28	Råcksta Träsk	2003	170
29	Råcksta Träsk	2004	180
30	Råcksta Träsk	2005	170
31	Råcksta Träsk	2006	140
32	Råcksta Träsk	2007	180
33	Råcksta Träsk	2008	250
34	Råcksta Träsk	2009	270
35	Råcksta Träsk	2010	210
36	Råcksta Träsk	2011	120
37	Råcksta Träsk	2012	80
38	Råcksta Träsk	2013	100
39	Råcksta Träsk	2014	120
40	Råcksta Träsk	2015	140
41	Råcksta Träsk	2016	170
42	Råcksta Träsk	2017	160
43	Råcksta Träsk	2018	150
44	Råcksta Träsk	2019	100
45	Råcksta Träsk	2020	100
46	Råcksta Träsk	2021	88
47	Råcksta Träsk	2022	96
48	Råcksta Träsk	2023	84
49	Råcksta Träsk	2024	98

Datakälla: Stockholm Vatten

Exportera data till Excel

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra småvatten inte är klassade som vattenförekomster. Fosforhalterna i Isbladskärret, Spegeldammen och Lappkärret är höga men i Laduviken kan en tydlig minskning noteras under senare år. I mer än hälften av de återstående sjöarna har fosforhalterna minskat mellan åren 2010-2022. Minskningen är tydligast i Trekanten som aluminiumbehandlades år 2011 för att binda fosfor i bottensedimenten. Fastläggning av fosfor i de djupare bottnarna genom kemisk fällning bidrar till att minska algblomningar och ökar siktdjupet. För att en fällning ska få bestående verkan är det viktigt att minska tillförseln av fosfor från land. År 2020 behandlades Sicklasjöns sediment och 2021 Magelungens sediment. Det planeras för liknande åtgärder i flera av stadens sjöar.