Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Totalkväve, sjöar

Indikator TEMA.3.1.17.4.2

Totalkväve innefattar både kväve som är direkt tillgängligt för växterna och kväve som är bundet i organismer och mineraler. Kväve är efter fosfor det viktigaste näringsämnet i sötvatten. Fosfor brukar vara det ämne som styr hur mycket växter som kan finnas. I sjöar, som är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter, kan dock fosformängden bli så stor att kväve istället är det ämne som förekommer i underskott. Tillförseln av kväve kommer då att avgöra hur stor växternas produktion blir. Kvävebrist leder ofta till blomning av blågröna alger, som kan nyttja kväve från luften.

Ytvattnets innehåll av totalkväve i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (mg/l)

0

Isbladskärret

1997

2,0

1

Isbladskärret

1998

1,9

2

Isbladskärret

1999

1,7

3

Isbladskärret

2000

1,5

4

Isbladskärret

2001

1,7

5

Isbladskärret

2002

1,4

6

Isbladskärret

2003

1,5

7

Isbladskärret

2004

1,3

8

Isbladskärret

2005

1,5

9

Isbladskärret

2006

1,7

10

Isbladskärret

2007

2,1

11

Isbladskärret

2010

2,4

12

Isbladskärret

2012

2,4

13

Isbladskärret

2013

2,2

14

Isbladskärret

2014

2,3

15

Isbladskärret

2015

2,1

16

Isbladskärret

2016

2,5

17

Isbladskärret

2017

2,5

18

Isbladskärret

2018

3,1

19

Isbladskärret

2020

3,1

20

Isbladskärret

2021

2,6

21

Isbladskärret

2022

2,3

22

Isbladskärret

2023

2,1

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Halterna visar inte så stora variationer mellan åren, även om en svagt positiv trend kan urskiljas för de flesta sjöarna. Idag uppmäts måttligt höga halter kväve i de flesta av Stockholms sjöar, men i de mindre sjöarna, främst Lillsjön och Kyrksjön, förekommer högre halter.