Stockholms stad bedriver redan ett aktivt arbete mot nedskräpning. Till exempel genom ökad städning och test av nya insamlingssystem. Kommunikation till invånare för att påverka attityder och beteenden kring nedskräpning bedrivs också. Bland det förebyggande arbetet finns dock mer att göra och förbättra. Att genomföra åtgärder mot nedskräpning bedöms som kostnadseffektivt.
Nedskräpning
Skräpet städas upp. Foto: Andreas Melin
Nedskräpning bedöms vara en av de största källorna till mikroplast i miljön. Plasten sprids främst via dagvatten, slam och avloppsvatten.
- Åtgärder
- Bakgrund
Nedskräpning stor källa
Nedskräpning bedöms vara en av de största källorna till mikroplast i miljön (Se rapport från IVL Svenska miljöinstitutet). Det är också det område där de mest kostnadseffektiva åtgärderna bedöms möjliga att genomföra.
Stockholm har en lång strandlinje både längs Saltsjön och Mälaren och den marina nedskräpningen utgör ett stort miljöproblem. Den allra största delen av skräpet som hamnar i vattenmiljön kommer från land och mer än 50 procent av det är plast. 70 procent av antalet skräp som hittas längs Östersjöns stränder består av plast.
Åtgärder mot nedskräpning
Stockholms stad bedriver redan ett aktivt arbete mot nedskräpning som till exempel ökad städning och test av nya insamlingssystem. Kommunikation till invånare för att påverka attityder och beteenden kring nedskräpning bedrivs också. Bland det förebyggande arbetet finns dock mer att göra och förbättra.
Flera åtgärder som anges i den här handlingsplanen överlappar med det som står i stadens avfallsplan. Mikroplast omnämns dock inte i avfallsplanen och det är därför viktigt att även poängtera behov och vidareutveckling av åtgärder mot nedskräpning också i det perspektivet.
Mätning av nedskräpning
I Stockholm mäts skräp i stadsmiljön varje år. Metoden som används sedan 2008 har tagits fram av Håll Sverige Rent och Statistiska centralbyrån. Mätningarna görs av kommunen men Håll Sverige Rent och samarbetspartnern Statisticon beräknar och sammanställer resultaten. Syftet är att mäta antalet skräpföremål per 10 m2 på trottoarer, gågator samt gång- och cykelbanor i de mest centrala delarna.