Gå till sidinnehåll
Stockholms kommunMiljöbarometern

Siktdjup i sjöar

Indikator TEMA.3.1.11.2.2

Siktdjupet mäts med en vit, eller svart och vit, skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 % av ljuset vid ytan. Skivan dras sedan upp tills den syns igen. Medelvärdet av dessa avläsningar utgör siktdjupet. Siktdjupet varierar ganska mycket under året. Det brukar vara minst under våren, när mängden planktonalger är stor. Siktdjup kontrolleras i samband med Stockholm Vattens ordinarie provtagning. Resultatet redovisas på miljöbarometern i augusti varje år.

Siktdjup klassas som en ekologisk kvot (EK), vilket baseras på ett individuellt referensvärde för var sjö. Även klassgränserna bedöms som ekologisk kvot, vilket gör att även dessa är sjöspecifika. De klassgränser som redovisas här är omräknade från ekologisk kvot till faktiskt siktdjup, för att kunna jämföras med mätvärdena.

Siktdjupet i augusti, rullande 3-års medelvärden.

Rad-id Mätområde Datum Värde (m)

0

Råcksta Träsk

1982

0,9

1

Råcksta Träsk

1983

1,0

2

Råcksta Träsk

1984

1,1

3

Råcksta Träsk

1985

1,1

4

Råcksta Träsk

1986

1,2

5

Råcksta Träsk

1987

1,4

6

Råcksta Träsk

1988

1,5

7

Råcksta Träsk

1989

1,3

8

Råcksta Träsk

1990

1,3

9

Råcksta Träsk

1991

1,5

10

Råcksta Träsk

1992

1,8

11

Råcksta Träsk

1993

1,7

12

Råcksta Träsk

1994

1,6

13

Råcksta Träsk

1995

1,5

14

Råcksta Träsk

1996

1,7

15

Råcksta Träsk

1997

1,8

16

Råcksta Träsk

1998

1,8

17

Råcksta Träsk

1999

1,6

18

Råcksta Träsk

2000

1,5

19

Råcksta Träsk

2001

1,5

20

Råcksta Träsk

2002

1,7

21

Råcksta Träsk

2003

2,0

22

Råcksta Träsk

2004

2,2

23

Råcksta Träsk

2005

2,0

24

Råcksta Träsk

2006

1,6

25

Råcksta Träsk

2007

1,6

26

Råcksta Träsk

2008

1,4

27

Råcksta Träsk

2009

1,5

28

Råcksta Träsk

2010

1,2

29

Råcksta Träsk

2011

1,4

30

Råcksta Träsk

2012

1,2

31

Råcksta Träsk

2013

1,1

32

Råcksta Träsk

2014

0,9

33

Råcksta Träsk

2015

0,9

34

Råcksta Träsk

2016

1,0

35

Råcksta Träsk

2017

1,0

36

Råcksta Träsk

2018

1,1

37

Råcksta Träsk

2019

1,1

38

Råcksta Träsk

2020

0,9

39

Råcksta Träsk

2021

0,8

40

Råcksta Träsk

2022

0,8

41

Råcksta Träsk

2023

0,9

Datakälla: Stockholm Vatten

Kommentar

Av de 23 redovisade vattenområdena är fyra grunda småvatten som inte är klassade som vattenförekomster. Siktdjupet i dessa vatten är lågt. Hälften av Stockholms övriga sjöar uppnår idag god eller hög status avseende siktdjup. Ökade halter av löst organiskt material har under de senaste två decennierna noterats för många sjöar och vattendrag i landet. Denna s.k. brunifiering orsakas av ett ökat flöde av nedbrytningsprodukter från framför allt växter på land. Brunifieringen påverkar siktdjupet. Även om siktdjupet har minskat i Stockholms sjöar under en period syns en viss förbättring under de senaste åren. Förbättringen är tydlig i Trekanten men syns även i Magelungen, vilket sannolikt kan kopplas till att dessa båda sjöar har behandlats med aluminium för att binda fosfor i bottensedimenten.