Totalkväve innefattar både kväve som är direkt tillgängligt för växterna och kväve som är bundet i organismer och mineraler. Kväve är efter fosfor det viktigaste näringsämnet i sötvatten. Fosfor brukar vara det ämne som styr hur mycket växter som kan finnas. I sjöar, som är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter, kan dock fosformängden bli så stor att kväve istället är det ämne som förekommer i underskott. Tillförseln av kväve kommer då att avgöra hur stor växternas produktion blir. Kvävebrist leder ofta till blomning av blågröna alger, som kan nyttja kväve från luften.
Totalkväve, sjöar
Indikator TEMA.3.1.14.1.11| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (mg/l) |
|---|---|---|---|
0 |
1991 |
1,3 |
|
1 |
1997 |
1,1 |
|
2 |
1998 |
1,1 |
|
3 |
2000 |
1,3 |
|
4 |
2001 |
1,5 |
|
5 |
2002 |
1,3 |
|
6 |
2003 |
1,4 |
|
7 |
2004 |
1,3 |
|
8 |
2005 |
1,2 |
|
9 |
2006 |
1,3 |
|
10 |
2007 |
1,4 |
|
11 |
2008 |
1,4 |
|
12 |
2009 |
1,3 |
|
13 |
2010 |
1,2 |
|
14 |
2011 |
1,2 |
|
15 |
2012 |
1,2 |
|
16 |
2013 |
1,2 |
|
17 |
2014 |
1,1 |
|
18 |
2015 |
1,1 |
|
19 |
2016 |
1,1 |
|
20 |
2017 |
1,1 |
|
21 |
2018 |
1,1 |
|
22 |
2020 |
1,4 |
|
23 |
2021 |
1,2 |
|
24 |
2022 |
1,2 |
|
25 |
2023 |
1,1 |
Datakälla: Stockholm Vatten
Kommentar
Halterna visar inte så stora variationer mellan åren, även om en svagt positiv trend kan urskiljas för de flesta sjöarna. Idag uppmäts måttligt höga halter kväve i de flesta av Stockholms sjöar, men i de mindre sjöarna, främst Lillsjön och Kyrksjön, förekommer högre halter.